Dagens Nyheter – 16 januari 1869, sida 2

SS UU ken tog en blå kavaj, som hängde öfver en stolsrygg, och hjelpte Petra pådraga densamma; men då hon fick rocken nära under näsan, sände den upp en så stor portion af stugans unkna atmosfer, att flickan var nära att qväfvas och måste bedja om frisk luft. Modren märkte nu att hon var illamående, öppnade genast dörren och förde Petra hastigt ut i trädgården, der hon i långa drag njöt af den kulna nattens rena och stärkande höstluft. — Hvart skall jag hän? frågade hon, då kon kände sina domnade krafter återväckas. — Till Bergen! svarade modren och hjelpte henne att knäppa igen rocken; det är en stor stad, der ingen känner dig, tillade hon. Då de kommit till porten stannade modren: Du får 100 specier med dig; om det ej går bra för dig, så har du dem till hjelp. Han lånar dig pengarne, han här — ger, ger... hviskade Pedro, som i detsamma gick förbi dem ut på gatan — lånar dig pengarna, återtog modren lugnt, som om han ej sagt någonting; jag skall återbetala summan. — Hon tog af sig en halsduk, knöt den om Petras hals och yttrade vidare: Du skall skrifra så snart det går dig väl, men inte förr. — Moder! — Och nu ror han dig ombord på fartyget, som ligger utanför hamnen. — 0 Gud, moder!