Hvarjehanda nyheter. Ovanlig aptit. Ett rittegångsreferat isednast hitkomna nummer af Gotlands Tidning innehåller bland annat följande: Under sednaste tiden hafva vid Rådhusrätten härstädes blifvit sakfiällde: Guldsmeden A. M. Elgstrand, för olofligt betande å stadens mark att böta 5 rdr; Åkaren L. Larsson för d:o 5 rdr; d:o P. Anker för d:o 5 rdr; Ludvig XIV begagnade aldrig handskar, icke ens om vintern, ehuru det var högsta mod på hans tid. Två bönder mötte honom en gång, då han var ute på jagt, och den ene uttryckte sin förvåning öfver att se konungen så litet bry sig om den starka kölden. Ah! det är väl inte att undra öfver, sade den andre, han har ju alltid händerna i våra fickor! Otack är verlidens IJöm! Tidningen Unita Cattolica meddelar följande statistik: Isabella af Bourbon har under sin regeringstid utnämnt 519 ministrar, således i medeltal 1 hvar 24:de dag; 790 senatorer, eller 1 hvar 16:de dag; 1,385 brisgadgeneraler, således 1 hvar 9:de dag; 291 adelsmin, 1 hvar 45:te dag; 64 grander af Spanien, 1 hvar 6:te månad; tillsammans har hon tilldelat 5,644 hedersbevisningar, i medeltal 1 hvar annan dag. Och nyligen såg man hurusom inom två dagar denna kärntrupp af gynnade undersåter vände henne ryggen! Apropos ministerombytet i Frank rike skrifver pariser-tidningen Diable å quatre: Det bodde en gång i Warschau två polska judar. De begirde och erhöllo en dag audiens hos kejsaren. Då de ankommo till det kejserliga palatsets port, befalde eeremonimästaren dem att vända om. Ni kan inte gå in på det der siättet, sade han. Ni måste först byta linne. De båda judarna gingo utan knot hem och lydde, d. v. s. Abrahawm tog på sig Salomos smutsiga linne och Salomo Abrahams. Så byter man i Frankrike ministrar. Nog bjelper det att ammonsera i allmänhet; men huru vill man att en person skall få sin önskan uppfylld, som har så stora pretentioner som följande annons i en utländsk tidning vittnar om: En vårdarinna sökes för några små barn; hennes tålamod skall vara outtömligt, hennes lynne alltid lika jemnt; hennes vaksamhet får underinga förbållanden svika, hon skall kunna roa barnen, så att deras tillvaro blir angenäm, och på samma : gång föregå dem med goda exempel af lit; i snygghet bör hon vara oöfvertrifflig. Han har betalat sin skuld till na. turemn — säger man om den som aflidit, Att dö är icke att betala en skuld; det liknar snarare att gå med en utnött sedel till en bank, för att få den invexlad mot rent guld. Det är mot den aftirda kroppen, som ingenting är vird, och som man Icke gerna kan önska länge behålla, man tillvexjar sig ur evighetens skattkammare frihet, seger och lit.,