Dagens Nyheter – 14 januari 1869, sida 1

väl, att hon efter ett sådant mottagande sände honom en dyrbar guldkedja! Han ropade flickan tillbaka. Hon hade utan tvifvel begått något misstag, och hon frågade, under det hon gaf honom det andra paketet, om detta vore hans. Han fann deri de skänker, som han skickat Petra. — Ja, det var alldeles riktigt — men hvem skulle ha guldkedjan? — Grosshandlar Bold, svarade flickan och gick. Gunnar stod qvar och upprepade tyst för sig sjelf: Grosshandlar Bold! Ger han sådana der skänker? Och har Gunlaug nu äfven upptäckt detta? Det är alltså han, som har stulit henne från mig — Yngve Bold — nå, så skall han då äfven — — Hans upprörda sinne, hans harm, behöfde någon afledare, något måste han slå i stycken —: och så gaf slumpen honom anvisning på Yngve Bold. Den olycklige köpmannen blef ännu en gång alldeles oförmodadt öfverfallen, och denna gång på sin egen förstugutrappa. Han sprang ifrån den galna karlen in på sitt kontor; men Gunnar följde efter. Han möttes der af alla kontoristerna, hvilka kastade sig öfver honom, men han sparkade och slog åt alla sidor, så att stolar, bord och pulpeter vältades omkull, och bref, papper och tidningar flögo vidt omkring i rummet. Hjelp kom slutligen och efter stora ansträngningar och hårda slag