Dagens Nyheter – 9 januari 1869, sida 3

r; boteliet, begagnar åkardroska, har att såsom sit et j första nöje i hufvudstaden med säkerhet påräk nå en tvist med åkardrängen, som vid liqviden uppgörande vanligen fordrar minst 50 procen för hög betalning samt blir otidig och till och med hotar med hämnd, om man ej finner sig uti prejeriet. Till och med herrar stockholmare sjelfva äro esomoftast utsatta för enahanda pre: er så snart de begagna berörde fortskaffningsmedel. Detta prejeri från åkardräogarnes sida anställes antagligen för deras egen, ej för deras husbönders vioning. För att förebygga detsamma torde man derför skäligen kunna härstädes träffa enahanda anordning som i Berlin, hvilken avordving går ut derpå, att prejeriet ej kar blifva inbringande för drosk-kuskarnes egna penniogepungar utan, om det utöfvas, länder endast hasbonden till vinving. Dessutom lar ifrågavarande anordning det goda med sig, att husbonden är i tillfälle att kontrollera, huru mycket penningar havs dräng under dagen: lopp uppburit — också ena antagligen ej oväsendtlig fördel. Detta åstadkommes helt enkelt derigenom, att kusken på morgonea förses med ett antal tryckta lappar, hvilka skola af honom utgifvas till trafikanterna såsom qgvitto å de af dessa erlagda liqvider. De1isa qgvittolappar hafva olika, å dem satta valörer, t. ex. af. 75, 55 och 10 öre. Om jag nu i liqvid för skjuts skall betalat. ex. 1 rår 25 öre, så bör åkaredrängen vara vid vite skyldig att utan påmisnelse gifva mig qvittolappar till enshanda belopp (råledes en lapp lydande å 75 öre, och 2 dito å 25 öre hvardera). För allmänheten bör det vara en moraiisk pligt ej annorledes än emot dessa lappar lemna iqvid. Allt efter som körsvesnen verkställer flera skjutsar, tilltager hans förråd af kontanter men förrådet af skjutiqvittesserna minskas. Då ban på aftonen skall redogöra för sin husbonde, måsto han med penningar betäcka det bristande beloppes qvittenser. Följande dagen lemnas nytt förråd af de sistoämnda till ett visst normalbelopp; och på qvällen redovisas åter, på sätt nyss nämnndes. Denna enkla anordning, hvilken, såsom nåmndt, praktiseras i Berlin! m. fl ståder, och sålunda utan tvilvel är känd för de många stockholmard som vistats i utlandet och derstädes begagnat drosk-skjuts, har besynnerligt nog ej kunnat komma till stånd i Stockholm, I främsta rummet borde herrar droskegaro samt polismyndigheten reflektera å densamma. Men äfven den trafikerande allmänheten borde ej vara likgiltig för åtgärder, som afse att motverka obehagliga prejerier. Det voro för förmätet att hoppas, att denna uppmaning skulle kanna med eus föranleda någonting så storartadt som en allmänn reform uti den här avgifna syftning, Men månne icke en och annan droskegare skullosfinha sin fördel vid att vidtaga en anordning af förenämnde slag. För de åkande kunde han gifva sådant tillkänna genom ett anslag uti droskan (bredvid taxan), innehållande (med stora bokstäfver) t. ex.: liqvid endast mot qgvitto! Antagligen skulle allmänheten helst begagna sig af de droskor,som vore förs:dda med dylikt anslag; och dessa droskora egare hade äfven ea kontroll som de andra sakna öfver sina drängars oppbörd. Med den högre inkomst, de således kunde motse, kunde det blifva dem möjligt äfven att aflöna sina drängar så, att dessa till och med kunde bli belåtna med anordningen, ; För den händelse någon droskegare skulle finna detta förslag värdtattsättas i verket, vill ins. nu närmare föreslå lydelsen af ifrågavarande qvittenslsppar, hvilka torde böra innehålla: 1:0) Droskans vummer, 2:0) Valören, 3:0) Egarens namn och adress, 4:0) möjligen årtaloch däsam (det sedanre handskrifvet) ellor slaget med stämpel. En dylik qvittenslapp, hvars dimensioner kunna vara 2 tum X 1, tum, skulle således kunna så här: PDroskan N:o 170 Sjutiofem öre, (25). Gabriel Lundström Norra Tullportsgatan N:o 00 1869 4 Utsättandet af droskans nummer samt egarens namn och adress är af nytta äfven med afseende på möjligen blifvande reklamationer. Man har t, ex. glömt någon persedel qvar i droskan. Eller mau anser sig böra för husbonden omnämna att körsvennen i zågot afseende ej uppfört sig så som han bordt o. d. Utsättandet af datum kan möjligen erfordras till att förekomma, att körsvennen kan begagna Big af redan utgifna qgyittenser, hvilka af rågon händelse åter komma i bans händer. Man skulle t. ex. kunna tänka sig, alt de resande lägga dylika lappar efter sig på hotellerna, och att uppassarne derstädes skalle kunna vara i godt förstånd med åkardrängårne och derför befita sig om att samla sådana lappar, för att till de sistnämnda öfrerlemna dem. ; Man törs väl ej hoppas, att hr öfverståthållaren finner saken värd uppmärksamhet? Resande. en bus talea ok use SY HS ROT ER Mr Naturvetenskapligt. Horallbildningar. Dun berömde dykaren Greell lemnar i The Journal af the Telegraph följande beskrifning på hvad hän såg under sitt besök på BSilfrer-bankarna vid Haiti. Den koralibark, till hvilken jag dök ned, är omkring 5 1!, svenska mil lång och 124 till 3