Slafrar som befria sig sjelfva. Å preussiska barken OCsyaltil (2), som dena 1 februari förlidet år afseglade under amerikansk flagg fråa Callao till Arequipa (ungefär två dagsresor) medförande 50 kulis (kinesiska arbetare som exporteras) uppstod myteri. Egaren till skeppet och till de på franska fartyge: Providentia från Kina importerade kulis befann sig ombord och hade omkring 20,000 döllars kontanta penningar med sig. På morgonen dagen efter afresan gjoråe sig kineserna till herrar öfver besättningen samt dödade andre styrmannen och den matros som stod vid rordret. Kaptenen och första styrmannen, hvilka befunno sig i sina hytter, kastade sig ut genom fönstren i Kopp att simma till den närbelägna strouden och dymedelst rädda sig; men knappt hade kineserna märkt detta försök, förrän de satte ut en båt, förföljde de simmande och dödade dem i vattnet. Derefter kom turen till den öfriga besättningen, som bestod af 9 man, amerikanare, portugiser och spaniorer. Dessa bundos först hvar och en för sig till händer och fötter och sedan tillsammans vid ett tåg, i hvars ända ett ankare fästades; och då detta härefter nedsläpptes i bafvet ,blefvo naturligtvis den ene efter den andre förda till botten. Aunu var egaren qvar med sin tjenare, en honom tiillgifven kicea. För dessa två fruktade de vilda kulis, emedan de voro beväpnade med revolvrar. Tjecaren lyckades åvägabringa en förlikning, men först sedan hans herre utlemnat sitra pennivgar och vapen. Kulig, som nu voro herrskare på tartyget, hade icke ringaste begrepp om hvad savigation vill säga; man seglade minst 10,000 engelska mil fram och åter, utan att finna land eller påträffa något skepp; ändtligen den 23 april kom man tiil balför Kamschatka, der barkens egare och dennes tjenare blefvo landsatta. Men kineserna begagnade sig af en stark östlig vind och styrde kurt rätt vesterat. Sedan har man 1088 vidare hört al dem; och det antage: att fartyget någonstädes Jidit skeppsbrott samt att de allesammans omkommit.