Dagens Nyheter – 5 januari 1869, sida 3

Ev BR vv Rysslands jernindustri. Den väckta frågan om att Sverige skulle utvidga sina handelsförbindelser med Ryssland och i dess talrika befolkning förskaffa sig en väl behöflig kund, har framkallat lifliga sympatier hos alla, som i det fredliga förvärfvet se den rätta källan till folkens välstånd. Den högst sannolika utsigten, att vårt land snart skall få hemta fördelar af att Rysslands transitobandel tager väg öfver Sverige (Baltishport-jernvägens byggnad är redan påbörjad och denna bana skall vara färdig till 1870; jernvägen till Nynäs uthamn bör då väl ej länge låta vänta på sig), skall utan tvifvel underlätta ingåendet af affärsförbindelser med vårt östra grannfolk. För att kunna draga nytta af ett närmande i kommersielt hänseende till Ryssland, är det dock nödigt att vi få åtminstone någon kännedom om detta lands inre förhållanden, dess behof och egna hjelpkällor, hvarom svenskarne i allmänhet äro i okunnighet. Hvarje bidrag i detta afseende bör vara välkommet. Man har nyligen talat om hvad utsigt för en jernexport till Ryssland kunde för oss förefinnas. Denna fråga blir till en del besvarad i efterföljande artikel, hemtad ur en Petersburgertidning af en korresp. till D. B., hvilken artikel, redogörande för Rysslands jernindustri och orsakerna till dess förfall, är af den märkliga beskaftenhet, att den förtjenar komma till en större läsarekrets. Den nämnda uppsatsen har följande lydelse: Den energi som vi ådagalägga vid våra jernvägsbyggnader ör i saniog förvånande. På dessa företag riktar något hvar sitt hopp och sin uppmärksamhet: spekulaster, köpmän, fabrikanter, bergsbruksidkare, med ett ord alla smickra sig dermed, att snabba kommunikationer är den faktor som skall komma att sätta Hf i deras rörelse. Men i jemubredd mod jernvägamanion stå icke våra jernverk och vår jernindustri: ty de ha på ett i ögonen fallande sätt jogt i dagen sin totala oförmåga att kunna tillfredsställa landets behofver. De ha ej kunnat leverera hvarken rails eller lokomotiv till de snabbt förfärdigade vägarne och följaktligen ej helier åtaga sig några beställningar, hvilka under sådana förhållanden helt vaturligen tagit sin stråkväg till utländska fabriker. Våra fabrikanter å sia sida ha i en gemonsam kör ropat: det är ingen möjlighet att förfärdiga jernvägsmateriei i Ryssland samt derutaf vänta sig någon vinst, så länge vi hafva en tulltariff, som omöjliggör hvarjo försök för ryske fabrikanten till täflan med utlandet. Hora pass mycket skäl ett dylikt antagande kan hafva för sig skola vi strax se genom att betrakta sakens faktiska sida. Ty äfven om ett iördelaktigt skydd för ryska fabrikanters alster komme till stånd, så ginge det oaktadt Icke an, att kalla en dylik åtgärd rationel eller förmånlig mod hänseende till produktionen. Låtom osa iförbigående anmärka, att de ryska fabrikanternas häftiga klagan öfvor tollteriffeas bestämmelser först då gaf sig luft, när ansenliga kapitaler midt för deras näsa började strömma ut till utlandet för alt gälda der gjorda beställningar; och tro vi oså ingalnnda taga fel då vi påstå, att samtidigt härmed uppstod hos våra fabrikanter en allmän önskan att komma i tillfälle att få dela vinsten med ntländingen: en Borsig, en Cail, en Siegel m. fl. För att förverkliga dessa önskningar så anser nu den ryske fabrikanten att protektion för all jernvägsmateriel) gkall göra tillfyllest, liksom skulle ban ej behöfva trygga industriens framtid genom att söka höja den ifrån den låga ståndpunkt bvari den hos oss befinner sig samt genom att förskaffa den en mera utvecklad teknik. Hvarje rörelso, vare sig jernindustii eller hvilken annan näringsgren som helst, kan vara säker om framgång endast i så fall när den är i stånd att oppfylia de anspråk man ställer derpå i hvarje gifvet ögonblick. Föratom dessa vilkor låter ingen sund och vinstgifvande verksamhet tänka sig. Men hos oss kränkes vid industriella företag lagen för all successif utveckling, d. v. s. produktionen håller sina alster i en öfvermåttan stor dyrhet. Icke sällan inrättar man sin rörelse efter en gigantisk plan, liksom ville man medelst ett enda slag fördunkla en Krupp, en Borsig, en Cooksrill och andra rykt4 Maskiner få införas tullfritt i Ryssland. Ryska ordet maskint innefattar icke blott jornvigsmateriel såsom lokomotiv m. m., utan äfven landt bruksredskap säsom kast, slå-, skördeoch tröskmaskiner o. d. N