Dagens Nyheter – 4 januari 1869, sida 3

EROS att ordna denna sak i öfverensstämmelso med Ryssland, med hvilket land det önskade att stå på vänskaplig fot. Samtidigt med detta tilkbud, och såsom bevis på, att! det var ärligt menadt, underrättade man de polska flyktingarna i Frankrike om, att det penningeunderstöd, som regeringen i så många år hade tilldelat dom, antagligen skulle komma att indragas från 1 januari, Det är osa Icko bekant, hvilket svar Ryssland har afgilvit på det franska kabinettets meddelanden, men visse omständigbeter låta förmoda, att man helst villo draga så långt som möjligt ut på tiden med att fatta ett bestämdt beslut. Hvilket beslut na än den ryska regeringen kan komma att fatta, finnes det dock en möjlighet för, att Fronkrike och Ryssland blifva ense före krigets utbrott, cch detta, säga de preussiska politici, är icke ntan fara för kabinettet i Borlin, Om nemligen czaren kommer i godt förstånd med Frankrike, skall ban icko ba någon anledning att hålla Preussen ryggen fri, i den bändelse att denna makt angripes af Österrike och Frankrike i förening, en evontualitet, som här i Berlin anses för mycket antaglig efter hvad som passerade för tro mångder sedan. (Härmed syftas på grefve Bismarcks bekanta yttrande i utskottsmötet den 11 december om, det faran för ett europolskt krig hade varit mycket närs, omedelbart föra utbrottet af don spanska revolutionen i september månad.) Ty czaren kan endast hafva något intresse af att understödja Preassön, då han i östern möter binder från Österrikes och Frankrikes sida. Om han å andra sidan vägrar att ingå en öfverenskommelse med Frankriko, kan han, om Preussea skuilo svika bonom, lida nederlag båda på föltet och i diplomatien, och derigenom blifva satt ur stånd att skynda vår (den prens: siska) regering till kbielp i den nödens stund, som efter all rsenanolikhot inom kort skall inträgda. (2) Korrespondenten utvecklar derefter vidaro, stt Pronssen, för att försäkra sig mot alla eventaaliteter, och särskildt för det fall, att czaren och kejsar Napoleon skulle blifva ense, har beslutat att taga ett steg framåt i nationel riktning, ett steg öfver Mainlinien. Detta steg består i en öfverenskommelse med Baden om, att alla badensiska undersåter, hvilka äro bosatte i Nordtyskland, skulle nafva tillstånd att aftjena sin värnepligt i den nordtyska förbunds-armåen, och omvändt, nordtyskar, hvilka äro bosatte mm i Baden, i den badensiska armöens sida. Detta — säger Times korrespondent — är ett verkligt öfverskridande af Mainlinien, ty det inkorporerar faktiskt Baden i Nordförbundet. Då Du ett europeiskt krig utbryter såsom följd af förvecklingarna i Östern, och FrankrikeÖsterrika besluta att angripa Preussen, så skulle de nödgas att göra detta på grund af Preussens kränkning af Prag-fredens 4:de artikel, som garanterar de sydtyska staternas oafhänbighet. Preussen kan då få hela Tyskland på sin sida genom att påstå, att det strider för den tyska enheten, hvaremot en preussisk alliance med Ryssland ingalunda skulle väcka nationela sympatier i Tyskland. Korrespondenten tortfar derefter: Då Preussen sålunda har förberedt ett steg af stor internationel betydelse, bohöfva vi knappast tillägga, att det icke betraktar den nuvarande ställningen på ett sangviniskt sätt. Vare sig nu att det eger sin riktighet eller icke, så tror man här i Berlin, att den orientaliska förvecklingen mera har blifvit frammanad med ögat fästadt på förhållandena i Tyskland, än i Östern, och att den grekiska frågan endast är en fortsättning af det rumeniska trasslet, som var tillställdt med bestämda planer för ögonen, angående hvilka Bismarck nyligen har gifvit så öfverraskande upplyssingar. Korrespondenten slatar med att anföra följande yttrande ur Kölrisehe Zeitung: Hvad som i somras tilldrog sig i Donaufurstendömena var-i början insvept i on hemligkhetsfull slöja, men är nu fullkomligt fattigt. Genom Turkiet skulle England dragas från Preussen och väg banas för en kongress, på hvilken man väntade att Preussens fiender skulle få öfvertaget. Hedan denna inleduing lyckligt och väl var satt i verket, skulle Preussen uppmanas att uppställa garantier för att det aldrig skulle öfverskrida Mainlinien, och derefter skulle den slesvigska frågan och den allmänna afräpningen bringas på tal. Om dessa planer var man enig i Wien och Paris, och man hoppades att kuona draga England öfver på sin sida. Mon Preussens fredliga och passiva hållning i alit, som angick Östern, hindrado den gången planens genomförande. E Belgien. Studentkongressen i Gert afslutada den 23 december sitt tredje möte. Kongressens förhandlingar kunna sammanfattas i följande af densamma formulerade förklaringar och önskPES SES PSESN 7 NIE, SPETS ERPS SPV E ELET BANA yr 5 JES MSE JES ANN 1