Dagens Nyheter – 2 januari 1868, sida 1

Innan talaren ginge att I korthet rodopura tor sina åsigter i de samhiillsfrågor, bland de många å dagordningen stående, i Kvilka han hoppades, dels genom studier dels genom att ha uppmärksamt följt det politiska utvecklingsarbetet i vårt fiiderneslånd under det sista årtiondet, ha vunnit någon insigt, önskade han få antyda sin uppfattning af det politiska reformarbetets karakter i det hela eller, med andra ord, sin u pfattning jaf det rätta föra mellan politiska principer och politisk raktik. Pp Till en början ville talaren då hekänna, att han ansåge dem ha orätt, som pliga uppställa teori och praktik eller, som det ock pligar kallas, id6erna och verkligheten, såsom egande föga annat med hvarandra gemensamt, än den förhittrade strid, de stundom tyckas föra på historiens skådeplats. Skulle det ej månne, riittare, förhålla sig så, att båda i sjelfva verket iro ett och detsamma, från olika sidor sedt? Och om så är, så ville det Synas talaren, som om striden mellan, hvad man kallar, idgernas min och de praktiska minnen dels vore mera inbillad än verklig, dels — der den på allvar ifrågakommer — utgjorde ett oumbirligt moment i och för en sund utveckling, föratt nemligen förebygga ensidighet i vare sig den ena eller den andra riktningen. Och vidare — detta, att man såsom politiker icke vill, att så säga, lefva för dagen eller taga dagen som den kommer, utan fastmer bemödar sig, så godt man kan, att för sig uppmäta samhillsarbetets stora filt, för att sålunda kunna se de olika och mångartade reformbehofven i deras inre samband med hvarandra och derigenom sittas i stånd att åstadkomma enhet och följdriktighet i 0 RAS Re Lä 4 fe Eee DE EESSSS AASE