Då våra läsare genomögna dessa rader, närmar sig år 1868 med stora steg sitt. slut; det går öfver på historiens, på det förflutnas område. Inom det enskilda lifvets område skall det, såsom vanligt, qvarlemna glada och sorgliga minnen i brokig blandning, men det har ock varit rikt på skakande händelser, på öfverraskande scener, hvilka för längre eller kortare tid tagit det allmänna intresset i anspråk. Inom naturens rike hafva stora omhvältningar och rubbningar förefallit — orkaner, vulkaniska utbrott och förfärliga jordbäfningar. Vi hade en tropisk sommar, och hittills har vintern varit ovanligt mild, ehuru icke utan stormar af mer än vanlig styrka, hvilka fört med sig stora förluster af lif och egendom, både till sjös och lands. I januari (den 22) rasade öfver Nordsjön en förfärlig storm. Några dagar derefter — den 27 --öppnade Vesuvius, som någon tid varit i verksamhet, en af sina sidor och förenade det hänförande med det fasansfulla genom att utsända sina lavaströmmar till täflan i snabbhet med en postdiligens, hvilken kapplöpning slutade illa för den sednare. I mars (11 och 12) drog en förfärlig orkan förhärjande fram öfver Mauritius, och mellan den 13 och 16 augusti rullade en jordbäfning sina vågor under Peru och Equador, på en sträcka af 200 mil med en hastighet af 59 mil i timman, och i sin väg grusande städer och byar samt anställande svåra förödelser bland fartygen på kusterna. I november öppnade Vesuvius å nyo sina eldgap, och Etna började efter en lång hvila att ntslunga glödande massor ur jordens innandöme. Årets märkligaste politiska händelse har varit den spanska revolutionen; som började den 19 september. Den ömkliga dynastien försvann snart från skådebanan, och det nya året skall se Spanien inveckladt i det svåra värfvet att skapa en regering för ett land, som är alldeles utledset vid monarkien, men af rojalisterna förmenas ännu icke vara moget för republiken. Den 10 juni mördades furst Mikael af Servien nära sin hufvudstad, Belgrad. Vid årets slut se vi Grekland och Turkiet på god väg att vädja till vapnens makt för afgörande af en mellan dem uppkommen tvist. Tyskland har lyckligtvis blifvit starkt nog för att kunna hålla ett vaksamt öga på Turkiet och hindra den ryske björnen från att spänna sin klo i dess strupe, ifall han i framtiden skulle visa lust dertill; och Frankrike, ehuru ledset på kejsardömet, låter ännu af den listige Napoleon magnetisera sig till att taga liflig deli den österläindska frågan, om hvilken vi på sednaste tiden hört så mycket talas. I april slöt engelsmännens lusttåg till Abyssinien med segerrik, om än ej just så ärorik, glans, och kejsar Teodor gjorde sjelf slut på sina dagar i förtviflan öfver att se sig öfvervunnen af europeisk krigskonst. Magdala intogs, fångarne lössläpptes, England hade fått upprättelse och belåtenheten var allmän. Aldrig har väl ett krig varit så angenämt för deltagarne, som detta var för engelsmännen -— men det kostade hundra millioner rdr. Icke långt derefter genomdrefs parlamentsreformen i England, hvarigenom 6—700,000 förut politiskt rättslösa medborgare ändtligen bekommo rösträtt. Under året hafva många framstående män gått hädan. Skådespelaren Charles Kean dog den 23 januari; fysikern D. Brewster den 10 och franske fysikern Foucault den 13 februari; lord Brougham den 7 maj vid 89 års ålder; grefve Walewski den 27 september; Rossini den 13 november, 76 år gammal, och Berryer, den ryktbare franske advokaten, den 29 november, straxt efter ett ädelt försvar för fransk frihet under Baudin-processerna. Vår Aug. Blanches bortgång behöfva vi knappt erinra om. Vi hafva endast uppräknat några af de utlindska tilldragelser under året, hvilka hafva Adragit sig allmännare intresse och uppmärkaomhat.: mvelkat vara att iilläiooa Vi skole en