Dagens Nyheter – 30 december 1868, sida 2

på aftonen i god tid) till Ekerön. Här var en rysk gränspostering förlagd, och vi uppfördes till ryske befälhafvaren på stället, för att få våra pass påskrifne till vidare resa. Nyfiken som jag var, att se en rysk militärtrupp posterad i en Sverge ännu tillhörig gränsort, gick jag ner till stranden, till ryska högvakten, för att med sorglig känsla taga denna anblick i skärskådande; men troligen ansåg den på post stående soldaten att jag gick honom för nära; och sedan han anropat mig på sitt språk som jag naturligtvis ej förstod, ryckte han emot mig med fälld bajonett, så att jag i största hast måste draga mig tillbaka på ett afstånd som han icke var berättigad att öfverskrida. Hos ryske kommendanten anträffades en rysk generalmajor, baron von Pahlen, som ifrån Petersburg hade ditkommit för att beledsaga oss under hela resan, enär redan förut beskickningens affärd från Stockholm hade blifvit ryska regeringen tilkännagifven, och pass begärde. Herr von Pahlen emottog och bemötte oss hela tiden med en förekommande artighet, och önskade oss all framgång i vårt uppdrag. Andra dagen efter vår framkomst till Ekerön anlände vi till Åbo. Med särdeles glädje erforo vi öfver allt, uti den del af Finland vi hittills hade genomrest, att invånarne, som trodde att fred var nära att afslutas, högt yttrade sina välönskningar för framgången af ett värf som åter skulle förena dem med Sverge, men hvarom vi hvarken kunde eller vågade lemna dem någon förhoppning. I Åbo, der prins Bagration var guvernör och förde befälet öfver den i staden och dess granskap förlagda ryska armån, blefvo vi, dagen efter vår ankomst, hos honom bjudne till en stor middagsmåltid, som bevistades af en mängd ryske generaler och officerare af alla grader,