Dagens Nyheter – 24 december 1868, sida 2

Förliden måndag var i denna tidning in förd en uppsats af en köpman, hvari denne yttrade om Sveriges förhållande till Ryssand: Se vi vårt sanna bästa ur kommerciel synpunkt — och hvem vill ej medgifva att ett lands handel är en vigtig faktor i dess välstånd eller ruin? — så måste vi ock medgifva, att ettnärmande till Ryssland i detta afseende är för oss ett eftersträfvansvärdt mål. I går var denna uppsats upptagen till besvarande i Fäderneslandet, men på oärligt sätt, såsom nästan alltid sker i den tidningen. Det lärer emellertid ieke behöfvas annat än anförandet af stycket härofvan för att visa att köpmannen icke har talat om något politiskt närmande till Ryssland, såsom Fäderneslandet föregifver, utan om ett närmande i handel och vandel. Tycker Fäderneslandet att ett sådant icke skulle lända till vårt sanna bästa, ifall det ökade afsättningen at svenska produkter; — vill Fäderneslandet af rysshat att svenska folket skali afstå från att sälja något åt Ryssarne, äfven om derpå vore aldrig så mycket att förtjena? Detta skulle verkligen passa bra i stycket med Fäderneslandets politik gentemot Tyskland, mot hvilket det värda bladet också skränar så, att om det kunde utöfva något inflytande på tyskarnes sinnen eller desse ej vore ett alltför klokt folk, så skulle Sverige väl snart icke heller kunna sälja sina varor till dem. När det är fråga om ett lards bästa, må lidelsen ej styra statsmannens eller skriftställarens handlingar och ord. Den bästa och mest demokratiska politik som någonsin lärts ligga i de tre orden: menniskorna äro bröder. Följom dem; låtom oss lefva i fred och vänskap med hela menskligheten, dess särskilda delar må hafva namn af Danskar, Ryssar, Tyskar, Fransmän eller Hottentotter. Kommer någon af dem oss för nära, söka de tillfoga oss ondt, försvarom oss af alla krafter. Men låtom oss icke sjelfva uppreta och utmana hvarken svaga eller starka grannar genom ständigt skymfande och gnat. Sådant må ursäktas kältringar och gamla gummor, som icke hafva tand för tunga; män är det icke värdigt. I en annan uppsats söker Fäderneslandet upprätthålla kapten Mankells kandidatur och gifva skäl derför. Vi skola låta julhelgen passera, förrän vi besvara Fäderneslandet.