förtrott Marioz lif i hennes händer; men han lydde henne likväl, sägande till sig sjelf att hon förtrollat honom. Marios feber var endast förorsakad af en alltför stark nervretning. En dags lugn och hvila skulle ha botat honom. Men läkaren hade bestrukit såret med en salva, som på hela hans varelse åstadkom samma verkan som gift. Pilar tvättade såret rent. Hoa var i besittoing af åtskilliga bland de:sa mohriska hemligheter, hvartill Spaniens kristna under förtviflade omständigheter brukade taga sin tillflykt. Hoa lät den sjuke intaga ett kraftigt motgift. Hans blods renhet och den utmärkta jemnvigten i hela hans organisation understödde läkemedlens verkningar. Redan samma natt återfick han till hälften förmågan att täcka; följande morgoi var det alldeles slut med yrseln. Och på aftonen kände han sig återställd, ehuru krafterna ännu voro mycket Svaga. I sin förtjusning gjorde Clindor, utan att sjelf veta deraf, den skickliga ziguenerskan en kärleksförklaring. Pilar fästade dervid icke den ringaste uppmärksamhet. Hon gömde sig bakom vängen, för att Mario icke skulle se henne. Hon visste väl, att hennes åsyn skulle inverka skadligt på honom. Efter förloppet af ännu en dag, var Mario så frisk att ban gaf Clicdor befallning att söka skaffa ett åkdon, på det att de måtte kunna fortsätta färden. Öiindor, som väl insåg att det änru var för tidigt att resa, låtsades icke kunna erhålla någon passande vagn; och då ålade honom Mario att beställa lösa hästar; han ämrada rida. Clindor var otröstlig; Pilar kom honom till bjelp. Den unge mannen böll på att ånyo insjukna af vrede, då ban fick se henne och tillika förnam att han hade henne att tacka för