Dagens Nyheter – 22 december 1868, sida 1

— Ingenting! Ingenting! Och han försvann i ett moln af dam. Hos konungen var det omöjligt för honom att få företräde. Han tog då genast sitt parti och begaf sig till kardinalen. Denne hade så ofta varit utsatt för mordförsök, att det icke gick lätt att komma honom nära. Men det bref, som Mario förevisade,s och den unge mannens ädla, intagande utseende ingåfvo genast den store ministern förtroende. Han befallde honom stiga in till sig och mottog brefvet, hvilket Mario i sin ifver glömde att räcka honom knäböjande, såsom etiketten föreskref. LXXII. ( Kardinalen läste skrifvelsen. Den innehöll någon god nyhet: kanske uppgift å antalet af de soldater, som stodo under Gonzalez af Cordova befäl, hvilket antal var alldele3 otillräckligt; kanske också underrättades ministern om någon af drottningarna föranstaltad sammansvärjning i syfte att beröfva honom makten. Huru än härmed förhöll sig, nog af kardinalen sammanvek brefvet med ett hotande leende på sina läppar och fästade derefter sina ögon på Mario, sägande: — Hvem är ri, min herre, och hvaraf kommer det sig att ni fått i uppdrag att befordra detta bref hit? — Jag är en ung volontär, svarade Mario. Brefvet har jag mottagit af en döende person, som räckte mig det, då jag, i likhet med många andra, förföljde de flyende fienderna. Han sade till mig: konungens tjenst framför allt!.. Jag har förgäfves sökt komma in till konungen, hvarför jag i stället ansott mig böra vända mig till ers eminons.