Dagens Nyheter – 18 december 1868, sida 2

RR dan NN a hvilande besvär, jemte uppgörande af försla till lindring deri, bar blifvit antagen t. f. kopisten i landtförsvars-departemertet O. E. Pauli. Flodinsk stipendiat. Borgerskapets hrr äldste sammanträda den 18 dennes kl. half 1 på dagen inför magistraten, för att med magistraten deltaga i återbesättandet af ett ledigt rum i Flodinska stipendii-inrättningen. Afslagenm ansökan om bildandet ef särskildt tros-samfund. Hos regeringen hade Jon Olsson i Bäcken, Johan Dahlberg m. fl. Jerfsö socknemän af Gefleborgs län, — under förmälan, att de, som i allo omfattade den lära, hvilken i den heliga skrift vore uppenbarad och sedermera inflntit i den Evangeliskt-Lutherska kyrkans symboliska böcker, likväl funnit betydliga afvikelser derifrån förekomma i de för gudstjensten och religionsundervisningen inom den svenska kyrkan nu gällande böcker och deorå grundsdo kyrkliga bruk, — med åberopande af 16 regeringsformen samt de i afseende å främmande trosbekännares religionsöfning gällande stadganden, anhållit, att sökandena, hvilkas samveten ej vidaro tilläte dem att foga sig under det tvång, hvarati de, såsom svenska statskyrkans medlemmar, hittills sig befunnit, måtte, för att få åtnjuta den heliga skrifts och d:r Luthers oförfalskade läror, få från svenska statskyrkan 1 allo skiljas samt inom Jerfsö församling upprätta eget bönehus och utgöra ett särskildt troasamfund, med rättighet ej mindre att utse egen lärare för deras religionsöfningar, den der kunde för sökandena Guds ord rent och klart predika, än ock att vid gudstjenstorna begagna den gamla handboken och psalmboken, Luthers lilla katekes och erkebiskopen Svebilii förklaring deröfver. Uti bäröfver infordradt utlåtande hade domkapitlet i Upsala anfört, att, enär ogilländet af ofvan omförmälda inom svenska församlingen antagna ritual samt andaktsoch undervisningsböcker, såsom i vissa delar, efter gökandenas förmenande, stridande mot bibeln och bekännelseskrifterna, men ingalunda några olika meningar rörande sjelfva läran och bekännelseskriftelterna utgjorde grunden för sökandenas anhållan, och: sålunda k. förordningen den 23 oktober 1860 angående främmande trosbekännare och deras religionsöfning icke kunde på dem tillämpas, äfven om de särskilda vilkor vore uppfyllda, som i 14 8 1 mom, af samma förordning föreskrifvas, samt då 16 8 regeringsformen utan tvifvel afsåge förhållandet emellan olika religionsbekännelser, hvilket i detta fall ej vore för handen, domkapitlet ansåge sökandenas ifrågavarande anhållan icke vara med den i riket gällande kyrkolagstiftning förenlig; och har regeringen på grund häraf förklarat ansökningen icke kunna bifsllas. (S. E. T) DPödsfall. Söndagen den 6 dennes begrofs å Tataryds kyrkogård i Småland ett åldrigt par, nemligen organisten M. Juhlin och hans maka. Den förre var nära 87 år gammal och hade alltsedan där 1800 varit organist i församlirgen och tillvuvnit sig allmän aktoing. Hans hustru, gom följde honom i döden, var 88 år 7 månader gammal. Fastighetsförsäljningar. Egendomen under pris 29 31 vid Grytgjutaregatar, i qvarteret Putten, inom Clara församling lärer i dessa dagar, enligt D. B., blifvit försåld till! borstbindaremästaren F. F. O. Lundgren för 75,000 rdr riksmynt. stadens auktionskammare försåldes i går egendomen n:r 1 vid Jakobstorg, tillhörig aflidna enkefru A. U. Oldenburgs sterbhusdelegaro, taxerad och brandförsäkrad för 25,000 rdr rmt, och inropade3 af handlanden Julius Slöör för 20,100 rår rmt. — Egendomen Löfsta, 3 mantal frälse i Knista socken af Örebro län, är af hrr P. J. Roman, Lars och Adam Lindberg samt Henrik Epvhörning såld till apotekaren J. W. Ulmgren i Örebro för 50,000 rår med utsådd gröda och inventarier. Sjelfva fartighetens värde upptogs vid köpet till 45.000 rdr. Prickarne å Stockholms ström hafva, sedan sjöfarten numera så godt som -apphört, blifvit intagna. Äfven håfva de båda kamnfyrarne blifvit släckta. oo oGinda teckningar af de sedan föregående år omtyckta signaturersa YT. och Jskil hafva äfven i år utkommit. TI. har upptecknat några roliga minnen från 1868, under det Eskil på ett lyckadt sätt skildrat stockholmarnos sommarnöjen. Båda samlingarno äro förlagde af P. B. Eklund. ? Fn svensk grundläggare af en emgelesk kolomi. ln malmöbo, Karl Vandamme (son af aflidae kapten Damm i Malmö) har, enligt hvad en brefskrifvare från Nya Zeelaud till Malmö Snällpost berättar, väckt förslag om att kolonisera Fijiöarne i Söderhafvet och lyckats intressera kapitalister i Melbourne, hvilka bildat ett bolag med ett kapital af 250,000 pund sterling. Jord, omkrig 200,000 acres, är redan iuköpt på Levuka, den största af Fijiöarna. Om utsigterna för detta företag skrifvor ofvannämndo korrespondent följande: Fijiöarna äro 10 a 12 dagars ångsegling afligsna från Melbourne eller Sydney, 14 a 16 från Nya Zeelaud. Klimatet är förträffligt och, ehuru tropiskt, dock ovanligt mode särdeles emedan sydöstra passadvindarne fläkta ditfrisk luft. Temperaturen är nästan densamma som i Sydney. Jorden är så fruktbar, att beskrifningar jag hört låta halft sagolika. Ej allenast frambringas nästan alla medeleuropas frukter, utan de bästa af tropikernas alster: cocos, dadel, bananas, apelsin, citron, ingeföra m. m., socker, bomull och tobak äro stapelprodukter. Värmen torkar aldrig ut grönskan eller gör öknar af filten som i Australien, ty vinter och sommar igenom äro berg och dalar beständigt gröna, Europeiska jordalster trifvas väl. Arbetslönen tär billig och de infödda arbeta vil: de äro ej så oroliga som Nya Selands Moorer, men ej heller så lata och vanmiäktiga som Australiens infödingar, Deras antal ir omkring 200,000, hvaraf många omfattat kristna läran, förkunnad af missionärer som der hafva fast fot. Levuka är en af de två största rne och räknar redan öfver 200 europeiska invåj i j I I