Dagens Nyheter – 12 december 1868, sida 1

sholna, tryckt hos Rudolf Wai. N— ——--——— ÅF ; Om den föreslagna insamlingen till prinsessan Lovisa. ; Allmänheten öfverraskades i går af en i Stockholms Dagblad med fetstil införd in; bjudning af följande lydelse: Å Hufvudstadens innevånare gå snart tillmötes skiljsmissa ifrån ett kärt och älskvärdt föremål: en ung Furstedotter lemnar sitt hem och sitt fosterland för att blifva maka åt Thronföljaren i naboriket. Allas vår tillgifvenhet. allas oskrymtade välönskningar följa den Kongliga Bruden, och på det att Hon må komma i ständig besittning af ett synbart minne häraf, inbjudas liktinkande till samverkan genom anteckning af bidrag för ändamålet. Anteckningslistor finnas hos undertecknade samt. intill den 15 nästkommande januari, i Bonniers bokhandel å Norrbro, Samson Wallins bokhandely vid Drottninggatan och Malmbergs bokhandel vid. Södermalmstorg. Plan för inflytande medels användande skall uppgöras under insamlingens fortgång och redovisning till slut afgifvas. Stockholm den 9 december 1868. Gillis Bildt. Avel Alm. K. A. Almgren. Carl Benedicks. P.N. Bergström. J. Bolinder. Victor Cramer. J. PF. Eklund. Sam. Godenius. Joh. Aug. Hazelius. J. Levertin. A. G. Leijonhufvud. — P. H. Malmsten. LDL. Manderström. Frans Schartau. A. Svanberg. C. Th. Svanberg. I betraktande af den sympati, som den unga prinsessan lärer tillvunnit sig bland dem, som fått tillfälle att personligen lära känna henne, torde det icke böra betviflas, att förestående, temligen storartade anordning skall bära goda frukter, helst då hvar och en af listemottagarne, af hvilka de flesta äro mycket och några öfvermåttan lojala undersåter, icke skola underlåta att genom påkänning hos sina bekanta, hvar i sin krets, försöka att visa sig — såsom det förmäles i sagan om Hobergsgubben och hans presenter — ej vara sämre än någon annan. Det torde dock kunna hemställas, om det i synnerhet i närvarande ögonblick Varit så alldeles taktiskt, att inbjudningen utgått från hr öfverståthållaren, som personligen är så nära vän och stått i daglig beröring med den unga furstinnans herr fader, samt dessutom här i hufvudstaden är konungens befallningshafvande och har attifrämsta rummet uträtta konungens ärender — en förmodan, som icke synnerligen förminskas deraf, att, enligt hvad allmänt berättas, hr öfverståthållaren till en början kännt sig för hos hvar och en af de öfrige listemottagarne om det vore liktänkande och ville åtaga sig bestyret. En annan anmärkning, som förekommer; naturlig, är, att det icke på något sätt finnes antydt,hvaruti man önskar att det ifrågavarande minnet skall bestå, utan planen dertill skall uppgöras under insamlingens fortgång, hvaraf äfven synes följa, E alt tillfället till påtecknande af bidrag kan? hållas öppet i sista stunden eller åtminstone intill lysningen. 5 Slutligen förekommer ock i sammanhang I härmed, att denna insamling icke är den k enda. Det berättas nemligen, att fjorton 8 fruar här i hufvudstaden, för att följa da-4 mernas i Kristiania vackra exempel, redan kf tidigare öfverenskommit att taga antecknings5 listor och samla bidrag för samma eller ett 5 likartadt ändamål, hvarigenom man således f skulle kunna åstadkomma två minnen; och vi ha till och med hört att en och annan k af dessa fruar redan farit omkring till an-i dra fruar bland sina bekanta och tingat på, att de måtte skrifva på hennes lista och ingen annans, så att det är troligt, att äfven F representantinnorna af mensklighetens bättre hiälft vilja följa Hobergs-gubbens exempel — att ej vara sämre än någon annan. g Allt detta är nu godt och väl. Den största svårigheten torde blifva för en och annan 5 af de gifta männerna att afgöra, om bidragen skola tecknas på de manliga eller qvinliga listorna eller delas mellan båda, så att de få hälften hvar. Stankhalmea fyhator