Dagens Nyheter – 8 december 1868, sida 3

BÄ BAR AAA under den olyckliga dag och natt vi Bare skildrat, skulle han utan tvifvel ej ha kunnat utveckla sig på ett naturligt sätt. Vintern förflöt under en angenäm och glad sammanlefnad på slottet Briantes. Man var sysselsatt med uppbyggandet af den nedbrända ladugården, medan man afvaktade den årstid, då mureriarbetet kunde taga sin början. Man hade rensat grafven och provisoriskt reparerat den del af muren som rasat; slutligen hade Adamas satt den underjordiska gången i brukbart skick, och man hade för framtiden köpt fred med kyrkans och hofvets målsmän i provinsen dels genom att skänka: åtskilliga dyrbara saker till ett par kloster i trakten, dels genom att bedja prinsessan af Cond6 för sin del hålla till godo med några juveler. Adamas gömde visligen dem, som enligt hans tanke borde pryda Marios blifrande maka. Det myntade guld och silfver markisen hatt förvaradt i sitt magasin åtgick i det närste till att bekosta de nya byggnadernas uppförande samt till att köpa säd för hans eget och hans fattiga vasallers behof. Han måste äfven skaffa sina underhafvande boskap i stället för de kreatur, som gått förlorade; ty de raska herrarne af Bois-Dore ville att ingen som stod i något närmare förhållande till dem skulle lida nöd: Den beryktade skatten, hvars betydenhet man till en sådan grad öfverdrifvit, och som varit nära att ådraga markisen så stora olyckor och så mycken förföljelse, upphörde slutligen att reta menmniskors viustbegär och väcka förargelse, då den icke längre behöfde bevaras i magasinet. Det blef snart för alla bekant att dörrarne till den hemlighelsfalla kammaren ej vidure höllos stängda.