Dagens Nyheter – 7 december 1868, sida 3

Utrikes-Nyheter. Kanske intet Jand i verlden, har det med rätta blifvit anmärkt, beröres så litet af regeringens ombytlighet, af de oupphörligt återkommande pronunciamentos, som Spanien. Antingen nu vanan försvagat intrycket deraf eller icke, det är svårt att afgöra, men säkert är, att dessa märkvärdiga omvexlingar och dessa oupphörliga uppresningar utöfva ringa eller intet inflytande på landet i allmänhet, och den som skulle försöka att efter dess politiske ledare bedöma landets framsteg, han skulle snart märka att han tagit fel. En sanning är, att ej den aldra uslaste regerings hela makt kan helt och hållet motstå den framåtskridande civilisationens öfverväldigande styrka. Spanien har tagits på släp af det öfriga Europa, i trots af sin regering och i trots af sina föråldrade kommersiela och ekonomiska åsigter. Befolkningen, som år 1797 utgjorde endast 10,541,221 själar, hade år 1833 stigit till 12,286,941; och efter sednaste folkräkning 1860 uppgick den fill 15,673,936, så att den i denna stund kan antagas omfatta omkring 17,000,000. Framåtskridandet i handeln har hållit jemna steg med befolkningens tillväxt. Året 1850 uppgick importen till 120,958,848 rdr och exporten till 87,964,362 rdr mot respektive 266,996,412 rdr och 197,676,612 rdr år 1860, så att båda på 10 år hade mer än fördubblats. Statsinkomsterna, som 1858 voro 319,527,954 rår uppskattades i 1866--67 årens budget till 399,514,968 rdr. Utvecklingen af halföns välstånd är dorför endast en tidsfråga. Under ett system af nationel, kommiersiel och industriel politik skulle resultaten snart skönjas. Skulle de protektionistiska åsigterna fortfarande få öfvervigten, så torde framstegen bli långsammare, men dock alltid märkbara. Det bör icke glömmas, att Spanien, i likhet med Italien, måste framför allt vara ett äkerbrukande land. Ett åkerbruk som underlättas af en god regering, eger inom sig en ofantlig styrka att motstå inflytelserna af en dålig.