en förklaring. Min far yttrade att jag hade förvärfvat mig rättighet att hoppas att kunna behaga dig. Har du då icke tyckt om mig förr än nu? : — Jo visst, Mario; du behagar mig mycket, emedan jag håller af dig. — Det kan vara godt och väl; men min far har ibland skrattande sagt att jag skulle blifva din man; tror du att det blir någonting af med den saken? oo— Det vet jag verkligen icke, Mario; och jag tror knappt att så kommer att ske. Jag är flera år äldre än du, och när du blir en ung man, så kan jag nästan kallas en gammal qvinna. — Ja men, Lauriane, Adamas har sagt mig att du redan varit gilt med din kusin Helyon, som var tre eller fyra år äldre än du. Påstod han, att du var för ung för honom? — Ja, ibland — innan vi gifte oss — och då vi gnabbades smått. — Men jag tycker att han hade orätt; mig synes du hvarken ung eller gammal, och jag kommer alltid att hålla af dig. — Det vet du inte, Mario; man påstår att ens. hjerta förändras, ju äldre man blir. — Så är det inte med mig. Jag fioner alltid Mercedes ung oca älskvärd, och alltsedan jag kom till verlden, har bon varit mig oändligt kär. Min far är gammal, som man säger; men jag har mycket roligare då jag är i hans sällskap, än i Clindors; och jag tycker inte att det är rågon skillnad i ålder mellan oss och Lucilio. Anser du mig tråkig derför att jag är ypgre än du? — Nej, Mario, du är mycket förståndigare och trefligare än alla andra gossar vid din ålder; och du har under våra gemensamma läsetimmar lärt dig mera än jag.