Dagens Nyheter – 5 december 1868, sida 1

OCh traktamentsrakningarne. kFragan härom är af så stort intresse och sådan vigt ur principiel synpunkt, att vi kunna hoppas att äfven den större delen af våra läsare ej motvilligt tager kännedom om allt som rör densamma. Till hvad vi i ett föregående nummer yttrat i anledning af kostnaden för riksdagsmannen i andra kammaren hr Carl Ifvarssons deltagande i befästningskomitens arbeten i fjol, anhålla vi i dag att få göra ett tillägg, som lemnar en bjert belysning af hr Ifvarssons sätt att tillämpa den af honom, såväl som många andra, ofta på tungan förda satsen, att den största sparsamhet måste iakttagas med statens medel. Hr Ifvarsson har samtidigt med att han var ledamot i befästningkomitån äfven varit statsrevisor. Den traktamentsersättning, han i denna egenskap uppburit, synes af följande räkning: Uppgift på den traktamentsersättning, som tillkommer undertecknad för 1867 års statsrevision. Traktamente för 57 revisionsdagar från och med dan 19 augusti till och med den 14 oktober å 10 rdr, 570 rdr Stockholm den I oktober 1867. Carl Ifvarsson, Statsrevisor för andra kammaren. Man torde komma ihåg, att, såsom vi i ett föregående nummer (1,188) af denna tidning visat, hr Ifvarsson deltagit i befästningskomitEns arbete bland annat under tiden från och med 2 augusti till och med 11 september samt från och med den 1 oktober till och med den 25 i samma månad. Af dessa 66 dagar tillbragte hr I. på resor i och för sitt uppdrag såsom komiteledamot ej mindre än 12. Dessa resor företogos mellan den 2 augusti och den 19 september. Huruvida de skett före eller efter den 19 augusti, derom erhåller man af hr Ifvarssons räkning ej någon upplysning. Vi vilja dock antaga det bästa, eller att hr I. vistats i hufvudstaden oafbrutet från den dag han börjat deltaga i statsrevisionen, ända till dess dennas arbeten afslutades. Såvida denna förutstättning är riktig, har hr I. alltså under tillsammans 38 dagar — från och med den 19 augusti till och med den 11 september samt från och med den 1 till och med den 14 oktober — uppburit dagligen af statsmedel 16 rdr rmt, nemligen 6 rdr såsom komitEledamot och 10 rdr säsom statsrevisor, eller samma aflöning pr dag, som hr Sven Nilsson begärde att få för hela sista riksdagen, under hvilken tidhan äfven var ledamot af en komitå. En man med hr Ifvarssons utmärkta egenskaper kan måhända anse sig ha rätt att fordra, att, hvad en hr Sven Nilsson förgäfves eftersträfvar, ej nekas honom. FEfter hvad man finner, har hans fordran äfven blifvit beviljad! Att på en gång sköta tvenne befattningar, af så olika art och båda af den vigt, som en statsrevisors och en ledamots af en komit, som skall granska de planer efter hvilka landets fästningsbyggnader äro afsedda att utföras, är icke allom gifvet att gå i land med. Dertill behöfves i sanning en nästan öfvermensklig förmåga, och hr I. eger antagligen en sådan. Förmodligen har hr I. ej eller skött sitt revisionsuppdrag på samma sätt, som hr Nilsson sin komitebefattning. Tvärtom har man allt skäl att antaga, att då det af honom begärda arvodet blifvit till fullo utbetaldt både för deltagandet i revisionen och i komit6arbetet, han äfven odeladt egnat tid och krafter åt såväl den ena som den andra befattningen, samt följaktligen användt dagens timmar på det ena bestyret och nattens på det andra. Hade någon annan person än hr I. varit statsrevisor och granskare af våra fästningsbyggnadsplaner, så hade man utan tvifvel fått se på annat. I stället för arbete utan rast eller ro hade följden då nog blifvit att antingen revisionen eller fästningsplanerna blifvit försummade! Efter sådana ansträngningar bör man sannerligen ej undra på, att hr I. ikomitten tog sig ledighet från den 12 sept. till den 1 oktober eller att han ansåg sig behöfva i slutet af oktober resa hem under några veckor, i synnerhet som han ändå i medio af november ånyo arbetade i komitten så flitigt, att den efter åtta dagars trägna mödor kunde definitift åtskiljas. Den vederqvickelse hr I. genom dessa resor vunnit, kan sannerligen ingen missunna honom, i synnerhet om man kommer i håg, att det ej var så lång tid qvar till riksdagens början och att hr Ifvarsson såväl som öfrige riksdagsmän då måste vara i hufvudstaden. Skada blott, att hr I. äfven under riksdagen ej il roteringskomiteen intagit en plats. Han