Dagens Nyheter – 4 december 1868, sida 3

gömställe Hand sjelf hade förtrott honom oc reste till Kanada. Då Hands grannar några dagar derefter sak. nade honom, beslöto de sig för att gå in hans hus, der de funno hans lik i källaren, : en pöl af lefrad blod. Kennedy hade emellertid återkommit från Kanada, och som misstankarna från första stund hade vändt sig mot honom, häktades han vid sin ankomst till De Kalb. Den ömklige mör daären trodde sig så säker på att icke blifva antastad, att han till och med bar samma kläder, som han hade burit då mordet begicks, och hvilka han icke en gång hade vårdat sig om att tvätta, ty flera blodfläckar voro på dem skönjbara, man fann dessutom i hans ego flera föremål, hvilka igenkändes hafva tillbört hans offer. Intet tvifvel var således möjligt, och Kennedy blef, sitt hårdnackade nekande till trots, dömd att härgas torsdagen den 21 zovember 1867; denna dom afvek så till vida från allmän praxis, att dödsdomar eljest alltid brukade verkställas på fredagarna. Han klagade öfver domen, men vann dervid intet annat än tid, ty genom det sednaste utslaget förändrades endast den förut utsatta dagen till torsdagen den 2? augusti detta år. Den lifdömde hade så godt som i sista ögonblicket hoppats på att hans straff skulle blifva mildradt. Hans fängelse hade ett med galler försedt fönster, som vettade ut åt den gård, der echavotten skulle uppföras. Dagen före afrättningen ville fångvaktaren, som önskade befria honom från den pinsamma åsynen af förberedelserna, utan att säga honom hvarför, flytta honom till en annan cell, men Kennedy, som först då förlorade allt hopp, gissade genast, orsaken till denna flyttning och svarade; Tio icke att schavottens uppförande under mina ögon på något sätt skall störa mig. Jag är icke en sådan stackare, att jag skulle rädas för så litet. Han framställde derefter den önskan, att domaren måtte besöka honom, och bad denne enträget om följande två ynnestbevis, hvilka också beviljades honom: det första, att man måtte skaffa honom en modern kostym till afrättningsdagen, och det andra, att man till mottagande af hans liflösa kropp ville köpa en så elegant likkista, som möjligen kunde erhållas för -penningar, hvilka han tog för gifvet att hans vänner icke skulle underlåta att för ändamålet tillställa domaren. Jag hyser en oöfvervinnelig motvilja för att blifva lagd i en godtköpskista, tillade han. På torsdagsmorgonen var fängelset omgifvet af en betydlig menniskomassa; men få medgåfvos inträde till detsammas inre. Kennedy hade bönfallit om, att man icke skulle hänga honom före middagen, ty vid den tiden, sade han, ringa englarna med en stor klocka uppe i himmelen, och det är det första, jag önskar att se efter min död. Afrättningen försiggick kl. half 2 e m: Kroppen fick hänga en half timma och nedlades derefter, enligt den dödes uttryckta önskan, i en praktfullt utstyrd kista. (Courrier des Etats Unis.)