Dagens Nyheter – 4 december 1868, sida 1

HLOCKNOLmMS-Nyheter, Jernvägsbyggnadsstyrelsens aflöningsstat. Nämnde styrelse har, i anledning af en skrifvelse från chefen för civildepartementet, daterad den 5 december 1867, och på grund deraf att jernvägsbyggnaderna under nästa år komma att inskränkas, till regeringen ingifvit förslag om att vissa hos styrelsen anställde tjenstemäns löner, nemligen registratorns och aktuariens, ritarens och två bokhållares, måtte indragas, samt tillika uppgjort följande aflöningsstat, som fastställts, för detjenstemän, som styrelsen ännu anser behöfliga, nemligen : 1 Kassör . rdr 1,500. 1 Kamrerare. . 3,500. 1 Revisor . 3,500. 1 Bokhållare. 2.500. 1 Vaktmästare . . so so so so co com 750. Till bestridande af RegistratorsAktuarieoch Kanslist-göromålen . . . 3,600. Till extra biträde vid förefallande behof 6,000. Summa 21,350. förutom 250 rdr missrilkningspengar åt kassören. Dessutom har regeringen nedsatt lönen för byggnadsstyrelsens chef, öfverste Beijer, hvilken förklarat sig villig afpruta något belopp efter k. m:ts godtfinnande, till Tio tusen rdr. Denna sparsamhetsnyck af regeringen tager sig något besynnerligt ut, om man erinrar sig att ik. m:ts proposition till.detta års riksdag ett belopp af 9,000 rdr rmt ansågs vara en fullt tillräcklig aflöning åt chefen för jernvägstrafikstyrelsen. Vi föreställa oss, att då högste styresmannen för statens jernvägstrafik, hvars göromål äro af vida större omfattning än byggnadschefens, ansetts kunna lefva efter sitt stånd och sin värdighet för 9,000 rdr pr år — en summa, som dock är i och för sig mer än tillräcklig härför — chefen för jernvägsbyggnaderna kunnat nöja sig med samma belopp. Det anslag riksdagen gifvit till nästa års jernvägsanläggningar är så obetydligt, att man väl kan draga i tvifvel, huruvida någon särskild chef för dem behöfves. Denna tanke uttrycktes ock af statsutskottet vid sistlidne riksdag och biträddes i det närmaste enhälligt äfven af båda kamrarne. Under sådana förhållanden kan det ej annat än väcka föryåning att finna, att då en orimligt högt tilltagen lön nedsättes, beloppet i alla fall fixeras så högt, att hela åtgärden föga står i harmoni med de vidt kända kungsorden: den största sparsamhet måste iakktagas. Frågan om ändring i den kommunala rösträtten förevar i går afton hos Stockholms stadsfullmäktige, och finnes redogörelse för ärendets behandling å annat ställe i bladet. Musikaliska khkonsetföreningens Årssammanträde egde rum den 22 no vember, hvarvid revisionsberättelsen upplästes och utvisade, att denna förening vunnit tillväxt i ledamöters antal och deraf följande större till; gång af medel för inköp och tryckning af större, ! förut ej utgifna, värdefulla touverk, För året; 1867 utdelades till ledamöter intet arbete, emedan den då valda juryn ej tillstyrkte någon af de inlemnade kompositionerna till tryckning, hvaremot några med beröm omnämdes. Dessa jurymän, af hvilka tvenne voro utländska och en svensk tonsättare af allmännare erkändt värde, nemligen hrr hof-kapellmästarne Julius Rietz i Dresden och Nils W. Gade i Köpenhamn samt kormästaren Aug. Söderman i Stockholm, blefvo ånyo utsedde för granskningen af de i år inlemnade verk, hvilka till antalet äro 7, deribland i en Sinfoni för orkester i H-moll, en stor sonat, ä flere sånghäften, n ouvertur för piano och fyra i händer m. fl. j 5; Dessa arbeten skulle ofördröjligen afsändas 5 till de valde granskarne, hvilkas utlåtande förf eningen hoppades snart få emotse. Vidare beslöts att ingen afgift af respektive ledamöter; för innevarande år skulle infordras, emedan ini tet arbete blifvit tryckt och utdeladt under år 1867, ehuru afgiften för samma år af ledamö terna blifvit uppburen. — Den afgående sty-? relsen, bestående af hrr O. Byström, Herman ? Berens, Abr. Hirsch och Ludy. Norman, återvaldes. Akademien för de fria konsterna. :; Vid akademiens sammanträde den 28 sistl. noå vember valdes och kallades: till inrikes ledamöter : landskapsmålaren Axel Nordgren, statueF bildhuggaren Johan Kjellberg, genremålaren Geskel Saloman och genremålnren frih. Anders Gustaf Koskull; samt till utländska ledamöter : genremålaren Louis Meissonnier, historiemålaren Alexandre OCabanel, statae-bildbuggaren grefve de Newekerke, historiemålaren Carl Piloty, landskapsmålaren Andreas Achenbach och genremålaren Louis Knaus. (P. T. ; Landtmäteri-ärende. Sedan förste F landtmätaren J. E. Nyström m. fl. landtmätare i Norrbottens län anfört besvär öfver åtskilliga föreskrifter i ett af landtmäteristyrelsen 5 februari detta år utfärdad rundskrifvelse till samtliga landtmätarne i riket, med formulär till sådana beskrifsingar, besigtningsoch värderings-instrument samt liqvider, som vanligen F måste upprättas i och för verkställighet af laga F skifte, hvilka föreskrifter klagandena förmenat i