Dagens Nyheter – 30 november 1868, sida 2

LJ Hvarjehanda nyheter. Regent och teaterdirektör. Hertig Ernst af Coburg-Gotha har, som bekant är, allernådigst utnämnt sig sjelf till direktör för sitt hofkapell och spektakler. En tidning i Minchen offentliggör följande densamma tillhandakomna telerafdepesch från Coburg: En skådespelerska vid ertigl. teatern vigrade uppträda, emedan hon af Hans Durchlauchtigkeit hertigen-direktören blifvit tillrättavisad för upprepad ohörsamhet mot honom. Hon har nu blifvit arresterad och ställd under åtal för högförräderi. En profbit på teaterkritik i landsorten meddela vi här redan. Den är hemtad ur Gefle-posten och lyder sålunda: Herr Westermark, hvars ståtliga figur och vackra stimma gjorde honom för Carl Moors -rol lämplig, samt hr Michal (Frans Moor) lyckades vida bättre än herrar Hansson och Knut Almlöf, hvilka sednast här uppträdt i förenämnda roler. Infall af Bossini. Rossini och Meyerbeer högaktade hvarandra mycket, men träffades sällan. En vän frågade en gång Rossini, hvarför han icke umgicks på mera förtrolig fot med sin tyske rival. Ni vet, att han beundrar er Semiramide och Cenerentola, och ni beundrar förtjensterna hos hans förnämsta verk. Det är sannt, svarade Rossini, men Meyerbeer och jäg kunna icke komma väl öfverens. Men hvarför icke? Hm, han påstår alltid att surkål ir bättre än makaroni. Anekdoter. Ur militärlifvet: Öfversten: Huru står det till? Adjutanten : Karlen har brutit halsen af gig. Öfversten: Har hästen blifvit skadad? Adjutanten: Nej, herr öfverste. Öfversten: Gud vare tack, att saken aflupit så bra! mate Spelas det i afton på teatern? frågade en resande på ett hotell källarmästaren. Yes svar råde dennd. — Ah, ni talar engelska? — Owi. — Äfven franska? — Ja, En gosse såg att hans far dagligen slog modern och trodde slutligen, att detta hörde till arbetet för dagen. Då fadren en afton innan de lade sig frågade: Har nu allt, som i dag skulle göras, blifvit uträttadt? — svarade gossen: Nej, pappa, mamma har ännu ej fått stryk. En gäst gjorde sin vän förebråelse öfver hans dryck: Det är för mycket vatten i detta vinet anmärkte han. — Nej, motsatsen, svarade den andre, det är för litet vin i detta vatten. En herre förvånades ej litet att sent en afton finna sin betjent i trädgården, under det att han hade två pistoler hängande öfver ögonen samt stod och betraktade himlen. Han trodde att karlen hade blifvit tokig, och frågade hvad han gjorde. Jag ville se kometen, svarade denne, och det står skrifvet i tidningen, att man blott med beväpnade ögon kan se den. En flicka gifte sig med en enkling; åtta dagar efter brölloppet blef hon missnöjd, och då man frågade henne efter orsaken, sade hon: Jag har alltid hört, att då man gifter sig med ett hofrättsråd, blifver man hofrättsrådinna; med en professor, professorska; derföre trodde jag, då jag gifte mig med en enkling, att jag skulle blifva enka — men nu har jag bittert ångrat mig. ko OO