Dagens Nyheter – 28 november 1868, sida 3

tade så mycket? återtog Macabre. Eller är du okunnig om att värden bör först smaka på de anrättnisgar han sätter fram? Dumbom ! Du må väl inte inbilla dig att jag vill utsätta mig för att bli förgiftad ?... Seså, afskyvärda kreatur, förtär genast hvad du ser upplagdt på denna talrik och hvad jag slagit i det här glaset, eller också ränner jag värjan genom din usla kropp. Härvid pekade han på en tallrik, hvarå man lagt en liten smakbit af hvar och en bland de rätter, som blifvit uppburna, samt ett glas, i hvilket man hällt vin ur alla på bordet framställda buteljer. Markisen blef ganska belåten, då han märkte, hvarom fråga var, i synnerhet som Proserpina icke såg på honom, då han lutade sig fram, för att taga tallriken och glaset. Bruket att låta värdshusvärdarne före någon annan smaka sina egna anrättningar hade småningom blifvit aflagdt efter de borgerliga krigens slut, åtminstone i mellersta Frankrikes provinser. De resande satte aldrig något sådant i fråga, likasom å andra sidan värdshusegarne alldeles upphört att fordra det hvar och en gäst skulle lemna ifrån sig sina vapen, innan han insläpptes i deras hus. Men Macabre gick tillväga, såsom hade han befunnit sig i ett eröfradt land, och det gick icke an att den svagare opponerade sig. Markisen åt upp maten raskt, hvarvid ett småleende af förakt krusade hans läppar. Han tömde glasets innehåll i ett andedrag och kastade derefter en blick på Jaques, hvilken blick tydligt sade: — Jacques, nu ser du att ett ädelmodigt handlingssätt alltid medför lycka! Och Jacques, som afgudade markisen, gjorde korstecknet, i det han återvände till köket.