Oafsedt hvad framtiden kan komma att bära i sitt sköte, är det svårt att inse, hvad franska regeringen för närvarande vunnit genom sin ömkligt löjliga förföljelse mot några tidningsredaktörer. Hon har gjort ett halft dussin publicister till martyrer på jemförelsevis ganska billiga vilkor för dem sjelfva, och hon har under rättegången fått smälta tal, tio gånger amprare och farligare för henne, än hvad hon någonsin skulle hafva tillåtit dessa publicister att yttra i offentligt tryck, eller hvad det kanske någonsin skulle hafva fallit dem in att yttra. Bland dessa tal utmärker sig särskildt ett, som hölls af hr Delescluzes advokat hr Gambetta. Tjugo minnesvårdar öfver lika många Baudiner skulle säkert icke hafva skadat regeringen så mycket, som detta försvarstal, i bvilket följande ord förekomma: Frankrike räddades icke 1852; man bar helt enkelt händer på landet; men landet, säger ni, .har förklarat sig för. er — det vill med andra ord säga: tack vare elektriciteten, ångan, bedrogs Paris genom falska underrättelser från provinserna och provinserna genom falska underrättelser från Paris. I departementerna lät man utbasunera, att Paris hade underkastat sig, under det att der lönnmördades och nedsköts. Regeringen tyckes också redan hafva börjat att draga . sig tillbaka (utan bibehållen krigsära) ur denna farliga strid. Patrie har nemligen gifvit tillkänna, att inga andra tidningar, än de, hvilka ånyo göra sig saker till den förbrytelse, för hvilken de nu dömda tidningarne lagfördes, hädanefter komma att drabbas af hennes förföljelselusta. Sedan ofvanstående var skrifvet, fingo vi i en tidning af sednare datum se en notis, som antyder att man nu funnit en utväg att reda sig ur Baudinskax klämman genom att öfverlemna de insamlade medlen, som nu stiga till en rätt vacker summa, till den aflidnes slägtingar, hvilka, såsom enskilda personer, skola uppresa ett monument, på hvilket administrationen icke kan bära händer. Ingenting kan bättre än denna utgång af saken visa dåraktigheten i det sätt att gå tillväga i denna fråga, som myndigheterna på hög befallning nödgats tillämpa. Man har icke allenast misslyckats i sitt försök att hindra monumentets uppresande på allmän bekostnad, utan man har under rättegången varit nödsakad att tolerera ett öppet uttalande af mot kejsardömet långt mera fiendtliga känslor, än som kanske någonsin upprunnit hos nio tiondelar af subskribenterna till Baudin-monumentet. Cremieuxs, Aragos, Lauriers — ja, alla i denna sak uppträdande advokaters tal, den fruktansvärde Gambettas inberäknadt, i hvilket det kejserliga systemet, som ofvan är nämndt, icke målas i för vackra färger, komma att utgifvas från trycket, och man säger, att hr Gambetta till på köpet kommer att uppställas såsom oppositionens kandidat för Paris. Uppgiften att regeringen inställt förföljelsen mot Gaulois håller i stg, och den är mycket trolig: då myndigheterna sjelfva begått så många kolossala dumheter, kunna de svårligen ha panna att bestraffa en mindre.