DE RASKA HERRARNE AF BOIS-DORE, Historisk roman af GEORGE SAND. . (Ufversättning af PEHB EDVIN STENFELT.) (Forts, fr. föreg. n:r ) Vid tiden för vår berättelse fanns i denna öken blott en erda bebodd byggning; det var ett värdshus, der man vanligtvis brukade sammanträffa, då man var ute på jagt i nejden, Värdshuset hette Röda Tuppen. Som jägarne i allmänhet voro förnäma personer, kan man ej så mycket undra öfver att värden på detta i och för sig temligen oansenliga ställe; beläget alltför nära en stad, för att förmögna resande der skulle kunna påräknas, var en ypperlig mottagare. Mäster Pignoux — så hette värden — blef vanligtvis efterskickad, när ortens herremän voro ute på fiske; han kom då med sia hustra och de framtogo vid stranden en kantin, som alltid ioneböll rara saker, samt lagade i en hast den delikataste fiskfärs. Det var just denna anrättvivg herr Pignoux hade att tacka för sitt rykte. Så ofta det förekom något bröllop eller rågon större festlighet i trakter, var han med, och han stod icke prinsens mästerkock efter, påstod man. Värdshuset Röda Tuppen var väl bygdt och två våringar högt. Dess tegeltak utmärkte sig för sin högröda färg, som syntes på ea half mils afstånd. Som mäster Pigaoux åt-jöt de höga herrarnes skydd och stod väl hoz dem, hade han utverkat sig tillåtelse att uppsätta en väderflöjel på sitt tak, ett slags privilegium för adeln, hvartill han sade sig berättigad, emedan han så ofta herbergerade adelsmän. . Midt emot värdshuset på andra sidan om