Dagens Nyheter – 17 november 1868, sida 3

— Jag förmodar, herr markis, att det ena af dessa bestyr utfördes af två personer och det andra af en; och efter all sannolikhet var ej den som stal pengarne-i sällskap med de andra; ty att döma af spåren, som syntes i trädgården hade likbärarne styrt kosan åt Briantes, hvaremot den tredje tjufven, som måste ha varit en barfota barnunge, flytt åt stadssidan. Bois-Dor resonnerade sålunda för sig sjelf: — Sancho, som rymde, har följt efter oss och sett, hvart vi togo vägen. Sedan har han skyndat till herr Poulain, som antingen skickat någon eller ejelf följt med Sancho, för att hemta VWAlvimars lik och jordfösta det enligt kyrkans ritual. Häraf kommer-den hemliga angifvelsen. Af skäl, som jag icke så noga kan känna, har ej kyrkoherden vågat visa denna döda kropp för sina församlingsboer och offentligen anklaga mig. Han har kanske velat gifva Sancho tid till att fly. Hvad pengarre angår, har förmodligen någon tiggarunge fått nys om hvad som tilldragit sig, af nyfikenhet lyssnat utanför stugans dörr och begagnat sig af omständigheterna. Huru härmed tillgått är emellertid en sak af ringa vigt. Efter att ha funderat ännu en stund och framställt åtskilliga frågor, hvarpå han ej erhöll några upplysande svar, sade han: — Mina vänner, då vi förde hit denne döde, lemnade vi också i er vård hans kappsäck, emedan vi icke ville behålla något, som tillhört vår fiende. Då jag emellertid följande dagen kom att tänka på, att kappsäcken möjligen innehöll intressanta papper, skickade jag Adamas till er, och ni svarade honom att deri funnits blott en drägt till ombyte samt något linne. — Det är sannt, herr markis, svarade qvinnan, och vi kunna, om ni så önskar, visa er