Dagens Nyheter – 17 november 1868, sida 1

IEA VER 8 VMVÄBUKAVVIUVER BI UP RIRARVI, BPR AP BR eras å alla postkontor; annonser derifrån insändas med kholm, tryckt hos Rudolf Wall. — ss sl Till dagens historia. Det spanska folket, som general Prim förklarat icke vara moget för republiken, är åtminstone moget nog för att genomskåda sina ledares hemliga tankar. På gatorna i Madrid sjunger man nu för tiden en visa, som slutar med refrängen: Spanska kronan, nog skulle den passa bra åt Prim! Finansministern Figuerola har begärt en reduktion af den stående armeen: i Spanien såväl som öfverallt hufvudvilkoret för ett upphjelpande af de af monarkien förstörda finanserna. Men Prim satte sig emot denna reduktion, och de öfrige medlemmarne af den provisoriska regeringen röstade med -honom. ) Hvad skall man väl göra med en stående här, då man icke har någon yttre fiende att bekämpa? Mot inre fiender kan man icke gerna komma : att behöfva begagna hären förrän på nyåret — ty förr sammanträda icke kamrarna, och till dess skall hela makten förbli koncentrerad i den provisoriska regeringens händer. Genom sitt sednaste manifest har regeringen frånträdt den tillbakadragna ställning, som hon fortfarande kunde och borde hafva iakttagit. Hon har käckt spelat ut monarkiens trumf och derigenom också förändrat det republikanska partiets ställning. Äfven detta sednare kastar nu tillbakadragenheten öfver börd och träder med öppet. visir in i striden för republiken. Sympatierna för den republikanska id6en växa med hvarje dag, ) och hos partiet fattas hvarken nit eller I verksamhet för att utbreda dem. Emellertid omgifver regeringen sig med pretorianer, en lifvakt af embetsmän, hvilka förut såsom lydiga verktyg hafva tjenat det störtade regementet; den utger en lag om församlingsrätten, som man allmänt tolkar såsom en hotelse mot de republikanska klubbarna, och juntan i Barcelona håde kanske icke så orätt, då honi sin sista proklamation häntydde på, att en ny pröfning sannolikt förestår landet, och att folket då åter skulle finna henne på sin plats. Den monarkiska styrelseformen har dock ett företräde. Om en regering i en republik störtas, träffar slaget hela det parti, från hvilket denna. regering utgått. Men bortjagar man en regent, så får han ensam kläda skott för alla sin regerings fel och synder, och alla de hedersmän, hvilka redligen stått honom bi, anmäla sig genast åter såsom snyltgäster hos den nya regeringen! Så är det nu i Spanien. Det må icke förundra att sådana hedersmän äro för monarkien; men att äfven så mycket verkligt hederligt folk är det — det är svårare att förklara, och sannolikt kunna de ej heller nöjaktigt förklara det sjelfva. Republiken i Mexiko befinner sig nu bättre än någonsin, sedan den välen gång lyckats blifva qvitt sin Maximilian och andra civilisationens förkämpar. I det helsningstal, som presidenten Juarez höll vid öppnandet af den mexikanska kongressen, förkunnade han, att den lagliga ordningen åter var upprättad öfverallt — på ett obetydligt undantag när, i staten Tamaulipas — och han framlade en mängd förslag till reformer, såsom t. ex. införande af jury i brottmål, en lag om den offentliga undervisningen, förslag till förbättring af kommunikationerna 0. 8. Vv. I det svar, som kongressens president till honom afgaf, uttalade denne för Juarez regering den varmaste tacksamhet för dess ypperliga förvaltning och uttryckte det bästa hopp om att Mexiko under en sådan styrelse skulle blifva allt starkare och starkare och gå en ärofull och lyckosam framtid till mötes. Månne moderlandet Spanien skall hemta någon lärdom häraf? — Se här ett tidens tecken: Laurent Lapp från Elsass meddelar i Courrier de VInterieur, en i Paris utkommande veckotidning, de intryck han erfarit under ett besök i sitt hemland. Han berättar, att Elsass börjar blifva vacklande i sin tillgifvenhet för Frankrike och att det lika litet känner sig draget till Tyskland,hvarifrån detpreussiska militärväldetvinkar, föga inbjudande, till mötes; mot Schweiz är det deremot som Elsass vänder förhoppningsfulla blickar; det önskar sin sjelfstyrelse åter, detvill ansluta sig till denna republik, för att, lik henne, fri från ceesarism, kunna njuta af frihet och fred. Liknande symptomer förspörjer man ock från Sydtyskland. Der folken hafva tillfälle att på nära håll se republik och monarki bredvid hvarandra, och följaktligen att anställa jemförelser, der är deras val icke tvifvel underkastadt. Och för att nå detta resultat begagnar rennhliken sio icka af några laida Am