Dagens Nyheter – 16 november 1868, sida 2

aldrig varit begagnad. Ingen hade således bebott och ingen bebodde denna kalla och tomma sal. Efter att ha försäkrat sig härom, vågade markisen gå fram ett stycke, för att taga reda på, hvarför en barricre af bräder, halfannan aln ög, var uppförd i salens midt: När han kom dit, fann han på andra sidan barridren en afgrund ; golfvet hade nedrasat, eller också hade man upprifvit detsamma — hvilket var troligare; ty äfven af nedre våningarnes golf var ett stycke på midten borta — för att underlätta magasineringen. Bois-Dor blickade ned i djupet, men han kunde straxt ingenting se. Medan han stod Intad mot barridren, försökande göra sig en föreställning om det hela, nådde en suck hans öra. Han spratt till; efter att hastigt ha tillslutit lyktan, höll han andedrägten och lyssnade. Han tänkte, att han möjligen hört vilse. Kanske hade vinden framkallat detta underliga ljud. Han hade icke väntat tre minuter, förrän samma klagan, nu tydligare, upprepades, och i detsamma tyckte han sig upptäcka en svag ljusstråle långt nere i första våningen. Han föll på knä, för att sjelf icke kunna ses, och skådade nyfiket genom de vida springorna i barrigren. Ljusskenet blef allt klarare, och han kunde snart urskilja föremålen dernere. Allt hvad han upptäckte i det stora rummet var några tappar hö samt åtskilliga bås, hvilka vittnade om att fäkreatur under någon tid der varit inlogerade. Mellan båsen lågo söndarbrutna ok samt plogbillar. Efter en stund försvann allt detta i skuggan, och liuset föll på den motstående väggen. Detta än rödaktiga än bleka sken tycktes