Dagens Nyheter – 13 november 1868, sida 2

ni måste räddas, vi hade ingen tid till besidning, och.hvad ville han göra? Emellertid:spelade han: sin -rol förträffligt; eHer huru; herr markis? Nu har hån sin lycka i sina händer; han kan när som helst uttränga den astrolog; som förutspått: prinsen: att han skulle bli regent vid trettiofyra års ålder, och som hittills åtnjutit hans gunst i aldra högsta grad. — Jag märkte, yttrade markisen till Jovelin, att ni icke ansåg rådligt gifya honom något bestämdt löfte. Ni sade endast, att han sträfvade efter kronan. Men hvad skola vi nu göra, mina Vänner? Ni inse sjelfva, att vi blifvit förrådda af någon nedrig menniska och att vi PAdanete löpa faror, hvilka vi förr icke anat. — Ingenting bör. göras; låtom oss fortfarande såsom hittills vara lugna, svårade Lauriang med bestämdhet, Prinsen färdas nu söderut med största möjliga skyndsamhet och skall icke så snart tänka på oss. — Det är saunt, sade markisen; nu skyndar han sig väl så fort han kan, för att hinna först till kungen och vinna, om också icke den gunst herr de Luynes åtnjöt, åtminstone den makt, som varit lagd i dennes händer. Men han är minsann ej utan rivaler. Retz, Schomberg och Puisieux vilja äfven ha en del af rotvet, för: att nu,icke tala om enkedrottningen och hennes lille biskop af Lucon... Våra små affärer har den gode prinsen redan glömt bort ; vi skola aldrig mera höra af honom, sås vida han icke, innanhan begaf sig härifrån, meddelade några order rörande 0ssg. ) — Nej, herr markis, det behöfver ni visst icke frukta! sade Adamas. Han ville komma it er skatt, hvilken man väl beskrifvit såsom ofantligt stor, eftersom en så rik furste kunde inse det löna mödan att fara hit enkom för tt plundra. Vi ha nu blifvit varnade, och