Dagens Nyheter – 11 november 1868, sida 3

tänker, att ni studerar magien, herr de BoisDorå! I detta afseende frikänner jag er emellertid, ty jag tror icke för egen del på trolleri utan ser i allt hvad svartkonst heter endast ett medel till att fördrifva tiden någorlunda angenämt, när man eljest skulle ha tråkigt. Vill ni ha godheten upplysa mig, huruvida de der Ziguenärne! förutsade er något, som sedan verkligen inträffat? — Deras spådom har till punkt och pricka slagit in, herr Lenet! De sade, att jag inom tre dagar skulle vara fader och dertill ha hämnats mid bror. För mördaren förkunnade de, att han inom tre dagar skulle bli straffad; och allt detta hände, men... , — Nå, låt mig veta, hvar dessa ziguenare nu äro att finna? — Det kan jag icke svara på. Jag har aldrig sett dem, sedan de spådde oss: Men nu återstår för mig att förtälja... oo— Nej, det är nog, inföll herr Lenet, som bibehöll sin lismande ton och sin leende min. Jag behöfver ej höra mera. Jag tror er vara oskyldig; men ni gjorde mycket orätt uti att hemlighälla duellen. Det skall ej bli lätt att häfva vederbörandes misstankar. Man skall fråga, likasom jag nu gör, hvarför ni, i stället för att offentligen gifva tillkänna att ni bestraffat er brors mördare — något som länder er till heder —, förtegat er vackra handling. Prinsen skall tro, att vi lagt försåt för spanjoren; jag skall bestämdt icke kunna öfrvertyga honom om att... Nu kunde Bois-Dor ej låta bli att afbryta rådsherren; han erfor nemligen den lifligaste förtrytelse, emedan han tog för afgjordt att denne man, som förklarat sig vara befullmäktigad att med honom anställa förhör, ville begagna sin myndighet och icke frikänna honom, örrän han fått betaldt derför.