Dagens Nyheter – 11 november 1868, sida 3

— Jag medger, yttrade markisen, att jag aldrig borde ha lydt det råd man gaf mig att dölja hvad jag ej behöfde blygas för; men jag hade mina skäl dertill. (Forts.) m—— Följande kärleksbref har blifvit Red af N. A. tillsändt: Omt älskade Rosenknopp A—a! Hallsberg den 26 Okt. 1868. Om du vill ha mej, min lilla Rosenknopp, så vill ja, som älska dig med -kärlekens brinnande makt hjertans gerna ha dej igen och du ska få två kor, och Engla-lycksaligt ska vi alltid ha c kan du lita på ömt älskade Rosenknopp. Sparsamhetens gyllene kinsla lifvar mig till arbetets mödosamma virf, så nog, om Vår Herra hjelper mej mä hälsan — blir jag en solider man, som felle kan behöfvas i dessa durheters tider — Lef väl du blommande Rosenknopp och tänk med kärlekens glöd på din till döden bleknande fästman ER —r Ny titel. Underen representation på Gymnaseteatern i Paris hiromaftonen frågade någon en dam, hvem en på parketten sittande herre vore. Hon svarade helt lugnt: Det är fru Xs Marfori. Ett frumtimmersskiämt. Den rike financicören Boncourt var mycket njugg mot sin hustru i fråga om knappnålspenningar. En dag ins fann sig hos honom ett vil beslöjadt fruntimmer, synbarligen mycket rädd för att bli igenkänd, och lånade en större penningsumma af honom mot pant af sina diamanter. Det var hans hustru, En glad själ, fattig på mynt men icke på godt lynne, har två gånger nödgats ge upp staten, men båda gångerna hax han lyckats få 25 procents ackord. Detta kallar. han att betala sina skuldea qvartalsvis.