Dagens Nyheter – 6 november 1868, sida 2

talig, och till en början hade det kostat mycket på honom att nödgas uttrycka sig skriftligen. Det gick så långsamt, och han hade alltid så mycket att säga. Men småningom vande han sig att i få ord både klart och på ett öfvertygande sätt framställa sina tankar; hvilket nu hade det goda med sig, att Mario fick lära sig en hel mängd saker, utan att tröttas af onödiga detaljer och ofta upprepade omsägningar. Lektionerna voro mycket korta, och en följd af sjelfva undervisningssättet var att gossen vann en på den tiden af lätt begripliga skäl föga vanlig säkerhet och bestämdhet i omdömet. Gubben Bois-Dorå, som var så barnslig, och hvilkens tankar till största delen upptogos af idel lappri, fick en förståndig och renhjertad son — tack vare detta hemlighetsfulla inflytande, som en god natur så lätt utöfvar på en annan sådan — utan att han tänkt derpå eller visste deraf. Han funderade mycket på att göra en elegant ung man af Mario, och för vinnandet af detta mål var det hans mening att inviga honom i toalettens hemligheter. Men härmed kom han sig icke för; den ena dagen gick efter den andra, och hvarje qväll trodde han sig gå till sängs, utan att ha uträttat något nyttigt. Så var likväl ej förhållandet. Han var af naturen from och godsint samt fallen för att göra ingenting; också tröttnade han icke vid att höra fattigt folk, som kom i hans väg, beklaga sig, och blef ej otålig, när gamla gummor sladdrade. Häraf följde att han för hvar dag gjorde både en och flera goda gerningar, fastän han ej sjelf kom ihåg det. XXXVIU. Emellertid hade man, täck vare Adamag outtröttlighet och Marios goda förstånd, efter