Dagens Nyheter – 3 november 1868, sida 3

a CJ Landtbruksafdelning. Landtbruksklubben i Upsala diskuterade vid sitt sednaste sammanträde äfven frågan om hvilka växter, förutom de vanligen begagnade, skulle kunna användas till utfodring af husdjuren under instundande vinter ? Professor Bergstrand vid Ultuna anförde: Renmossan vore i första rummet att rekommendera. Både erfarenheten och vetenskapen hafva bestyrkt dess andvänbarhet, och vid Ultuna hafva äfven undersökningar verkställts, som besannat denna erfarenhet. Ett pund renmossa svarar mot ända till tre pund potatis. Nyttigt om derjemte kan användas proteinhaltiga ämnen. Att kreaturen ej gerna ita renmossan, såsom en talare påstått, har sin grund deri, att man ej bortskaffat beskan, som sker genom pågjutning med vatten. Dertill bör första gångerna mossan gifves kreaturen något mjöl eller gröpe strös öfver den för att vänja kreaturen att äta den, men. sedan de blifvit vana dervid äta de den med största begärlighet utan någon tillsats. Allmiinhetens uppmärksamhet borde-fästas-på det stora värde renmossan eger såsom foder, Ekollon vore ganska rika på ett stärkelseartadt ämne, som låter förvandla sig till socker, men halm bör tillsättas såsom bukfyllnad. Deremot böra ej allt för fettartade ämnen tillsättas. En tunna ollon svarar emot en tunna hafre. Ollonen äro således ej något blott nödfoder, utan böra alltid tillvaratagas. Löf, aspbark, sönderhackadt granris äro äfven i nödfall användbara imnen. Enbär ock bra. Märkligt att man haromkring sig en mängd växter,. tjenliga till föda för både menniskor och djur, ehuru de ej användas. Så hade våra nu hemkomna nordpolsfarare på Spetsbergen funnit renarne smäckfeta, ehuru der fanns ganska litet renmossa, men man hade i det stället i djurens magar påträffat björnmossa, hvilken äfven såsom bekanti vårt land liksom på Spetsbergen växer i ymnighet. Doktor Lindqvist yttrade, att renmossan ej bör pulveriseras utan begagnas som jäsfoder. Granris hufvudsakligen bukfyllnad. Sågspån mycket fint sållad som jäsfoder men blott i yttersta nödfall. Klibra från vattenqvarnar, men ej från ångqvarnar, der säden helt och hållet utmales. Varnade mot användandet af henmjöl som kraftfoder, emedan det ej innehåller några näringsämnen .och går fullkomligt osmiäldt bort. Hr Lindqvist förordade äfven följande foderblandningar för att lifnära oxar: (Beräknadt pris på födoämnen: klöfverhö 2,5 öre, råghalm 1 öre, hafrehal m 1,25 öre och rapskaka 4,5 öre, allt för skålp.) Till oxar af 1000 skålp. lefvande vigt: 1) 13 skålp. hafrehalm, 3,1 skålp. klöfverhö och 0,2 skålp. raps. Denna sats kostar 28,00 öre. 2) 14,2 skålpund hafrehalm, 2,5 skålpund klöfverhö och 0,, skålpund raps. Denna sats kostar 26.59 öre. 3) 13.3 skålp. råghalm, 3,s skålp. klöfverhö och 0.6 skålp. raps. Denna sats kostar 25.so öre. Härvid ör beriknadt, att ladugården der djuren stå ej är för kall (temperaturen ungefär X 12 gr. G.), och att ej djuren erhålla för kallt vatten till dryck, emedan i dessa fall deras behof af föda ökas.