Dagens Nyheter – 31 oktober 1868, sida 2

D:r Livingstone, den berömde afrikanske vesanden, som en längre tid ansågs för död, var nu i några bref, hvilka af en arabisk budvärare blifvit öfverförda till hans förra reskamat d:r Kirk i Zanzibar, förklarat orsaken till sin långa tystnad. Han måste nemligen tre månader uppehålla sig hos gästfria araber för att afvakta utgången af ett krig mellan infödda stammar, innan han kunde fortsätta sin resa till Ujiji. Livingstone hade meddelat den arabiske budbäraren, att han efter fullbordad undersökning af Tanganyika-sjön — Marunga och Cazembe, hvarifrån Livingstones bref äro daterade, ligga 8. och S.W. om denna sjö — skulle återkomma till Zanzibar. Af bref från d:r Kirk till Geografiska sällskapet i London framgår, att han (Kirk) sändt lifsmedel, medikamenter och bref till Ujiji, jemte Bakers karta öfver södra delen af Albert Nyanza-sjön. Livingstone var nemligen vid sin afresa okunnig om Bakers upptäckt, och har sedan dess icke fått underrättelser från Europa. Man hoppas, att Livingstone skall hemkomma till England till jul. Titan-jern, användt till pansarplåtar. Från Berlin skrifves i Militär. Wocheablatt : Konstruerandet af kanoner, hvilkas kulor till och med genomborra jernplåtar af mer än 6 tums tjocklek, har kommit en engelsman på den tanken att till sådana plåtar använda den s. k. Titan-malmen, som finnes i Sogendal vid Egersund i Norge och som utmärker sig för en synnerlig hårdhet. Försöket lärer också ha utfallit öfver all förväntan lyckligt. De ifrågavarande jernmalmsgrufvorna inköptes år 1863 af ett engelskt aktiebolag för betydlig summa, men redan efter två års bearbetning blefvo, år 1866, alla arbeten inställda, emedan malmen var af sådan beskaffenhet att smältningen icke kunde försiggå på vanligt sätt, enär smältugnen dervid sprang sönder. Man blef derför nödsakad att uppblanda denna malm med annan för att kunna smälta den, men då minst 20 proc. behöfde tillsättas, lönade sig icke hela affären utan arbetena blefvo, som sagdt, nedlagda. Nu ha emellertid grufvornas egare efter flera försök lyckats hitta på en metod att smälta titanmalmen på ett mycket enkelt sätt, och det derigenom frambragta jernet lärer vara af en särdeles förträfflig beskaffenhet. Man har redan företagit mycket grundliga prof med detta jern, i det man anbragt en deraf förfärdigad, 6 tum tjock, plåt framför en kanon, hvarur en 400-pundig kula med 40 skålpunds krutladdning afsköts. Kulan affyrades fiera gånger å rad, men det oaktadt kunde man endast märka en helt obetydlig fördjupning i plåten.