men hon har ännu icko fått tillträda denna plats; hon står ännu i sitt stånd och säljer tidningar, hon är änno lika mycket föremål för publikens nyfikenhet, och ännu i går afton var trängseln framför henne så stor, att poliskonstaplar måste skingra massan, som började hindra trafiken på den breda boulevarden. Hösten är nu inne och solen säger oss sitt sista farväl. Till ersättning få damerna sin toilett att tänka på. Modersa tro nu bestämda för säsongen. Äfven i år låna oss Marie Antoinette, prinsessan de Lamballe och Ludvig den sextondes syster, Madame Elisabeth dessa sköna och romantiska bilder från det adertonde seklet — sina täcka moder. Den korta klädnvingen är nu definitivt antagen för promenad; den långa nyttjas dock ärnu på baler och soir6er. Se här huru modet vill hafva den korta klädningen: Den första kjolen är afrandigt sammet; öfver den bäres en tunique af enfärgadt siden, garnerad med biais af sidensarge; på den bäres en pelerine som korsar sig öfver bröstet; för enklare toilett kan denra drägt äfven göras af popeline. På den långa klädningen kommer mycket broderi att anbringas, ju vackrare broderi desto elegantare. Högst på modets rangrulla kommer att stå La robe Andalouse. Den göres af svart siden eller gaze och broderas med korall. — Svarta sidenklädningar och enfärgade popelinklädningar komma att broderas med guirlander af törnrosknoppar eller blåklint. Skärpet till klädningenx kommer att blifva en stor rosett af samma färg som broderiet. Dessa drägter äro högst enkla, men smakfulla. För helt enkel toilett begagnar man le costume Ecossais (skottska drägten), en kort kjol med en ruche af 10 tums bredd, och på den en tunique med dubbla kragar. Denna drägt utföres i grönt och blått Ecossais (skottskt, rutigt). Taniquer är uppfästad på båda sidor med två stora rosetter af svart siden. Moan ser i Louvren ett porträtt af Catharina den andra, kej-arinnan strålar af ungdom och skönhet, på henres hufvud hvilar en toque en riktig juvel genom sin elegans. Denna hatt har blifvit antagen för säsongen; den är aflång, göres af sammet och knytes med sammetsband; den är rundtomkricg garcerad med plymer, i hvilka en paradisfogel hvilar, och en spets faller omkring der. Man kommer att bära bijouterier af den smak som var herrskande under Ludvig XV. På armbanden ser man en medaljong, hvari ett orträtt är infattadt. Doktor Johnson skref för undra år sedan, när detta mod var en vogue: När man håller en person kär, bär man vanlietvis bilden i sitt hjerta. Hvarföre då hafva den på armen? Vore det ej bättre att ditsätta en liten spegel, deri damerna såge sin egen kära bild? vit antagen af klubben i hörnet af Rue Royale,