Dagens Nyheter – 27 oktober 1868, sida 2

Sedan markisen vexlat de första vänskapsbetygelserna med sin unge slägting, villo han säga till om att supån skullo serveras. — Nej, för all dei! yttrade Wilhelm; medan mina hästar hvilade, åt jag en smula, och jag måste genast på ögonblicket fortsätta min resa. Som pi ser, har jag kommit fortare tillbaka än meningen var, I BSaint-Amand, der jag i går uppehöll mig, fick jag veta att min intendent var mycket sjuk. Befaronde en nära förestående död, hads den hederlige mannen afsändt ett ilbnd till mig med begäran att jag så svart som möjligt måtte återkomma, på det han skulle få meddela mig mina affärers ställning, hvarom jag, det får jag uppriktigt bekänna, är nästan alldelo3 okunnig. Jag har infunnit mig här, egentligen för att få veta, om herr VPAlvimar vill göra mig sällskap hem i afton, eller om han finner sig så väl i er förtjusande boning, att han vill dröja qvar här ännu en natt. — Nej, svarade dMWAlvimar ifrigt, jag har redan alltför myeket tagit berr markisong gästfrihet i anspråk. Jag mår för öfrigt ej riktigt bra och befarar derför att jag skulle komma att falla honom för mycket besvärlig. Jag följer er straxt och går nu att tillsäga ätt man gör allt i ordning för min afresa. — Det beböjs visst inte, sade markisen; jag skall draga försorg derom, och jag hoppas snart få det nöjet att återso er, herr de Villareal. — Redan i morgon, herr markis, skall jag infinna mig hos er och afgifva alla do förklaringar, ni önskar,.. angående det parti, vi nyss spelade. : — Hvad var det för ett parti? frågade Wilhelm. — Ett parti echack... af det mest invecklade slaget, svarade markisen. Härefter riogde han, och Adamas infann sig gonast.