Dagens Nyheter – 27 oktober 1868, sida 2

DE RASKA HERRARNE AP BOIS-DORE, Iistorisk roman af GEORGE SAND. (Ufversättning af PER EDVIN STENFELT.) Porta. fr. föreg. n:r ) Uppretad mot sig sjulf, slog markisen, ofter att ha yttrat desa ord, sin knutna hand våldsemt i bordet, hvörsfier ban steg upp i afiigt att gå ut och mottaga Wilhelm WArs, hvilkons lädtga Och sorsfria stämma från det angränanda rammet sådde bans öra. Men den stummse fattads honom Jifligt i srmer, i det han lät höra ett oartikuleradt läte. Han köll i sin band ett föremål, kvarpå har, sjelf glad -och öfverraskad, villa fästa markiseng uppmärksamhet. Detta föremål var den riag, tom Bois-Dor6 bade sett på sitt lillfinger, denna hemlighetsfulla ring, som han icka konnat öppna, men som nu, tick vare det kraftiga sätt hvarpå ban slog banden i bordet, delat sig i två bältter. Ait lisa de tvänne inuti ringen graverade namnen — Florimondas och hans makas — var ett ögonbiicks verk. Man kunde ej längre betvilla att sanningen var uppdagad. Markisen gaf genast Lucilio en bofallniog, hvarofter han med lättadt hjerta och leende ansigto gick att helsa Wilhelm WAras välkommen. DAlvimar och Wilhelm kade endast fått tillfälle att som hastigast utbyta några ord angående den sednares lyckliga resa och den förr 8 anseräma överraskniog, Wiltelm hade emellartid bemärkt att hans väns anletsdrag röjde en viss förvirring, hvilken ban likväl tillskref gårdagens hafvudvärk.