Dagens Nyheter – 24 oktober 1868, sida 2

— Men dessa kunde ej säga er personernas namn? — Nej, namnen kände de ej; men de kunde beskrifva mördarne. Om denna sorgliga bistoria intresserar er, skall jag förtälja alla dess detaljer. — Ja, var så god. Jag deltager i er smärta och vill gerna höra er. — Nå väl, sago markisen, i det han sköt undan schackspelet och flyttade sin stol intill bordet, jag skall omtala för er allt hvad som blifvit mig meddeladt af kyrkoherden i Urdoz. — Urdoz?... Hvar ligger Urdoz. Jag kommer inte ihåg... — Det är ett ställe som ni måste ha passerat, ifall ni rest söderifrån till Pau. — Nej, min herre, jag kom hit till Frankrike Toulouse-vägen. — Då kan ni ej känna till Urdoz. Jag skall straxt beskrifva stället för er. Dessförinnan vill jag berätta, att min bror, som var simpel adelsman och ej egds någon större förmögenhet, men deremwmot tillhördg en hederlig och aktad familj samt hade ett behagligt yttre, ett gladt lyane och ett intagande sätt, någonstädes i Spanien, jag vet icko hvar, vann en förnäm dams3 tycke och gifte sig med henne i hemlighet, utan hennes familjs vetskap och vilja. — Hvad hette familjen? — Derom är jag okunnig. Alit detta var en bjertats angelägenhet, som min bror till en del ansåg sig böra hemlighålla för mig. Jag har endast förvummit, att ban exieverade sin brud och att båda förklädda anlände hit till Frankrike, hvarest da togo vägan åt Urdoz till... Hazs maka väntade att snart blifva förlossad, och de färdades i ena liten vagn, som såg helt anspråkslös ut. Den lärer ha likoat ett sådant der åkdon, som kringresande handelsmän begagna, och drogs af en enda häst, hvilken i