ämne af större praktisk betydenhet. Med eder tillåtelse får jag nu berätta, att under den sednare tiden jag egnat mycken uppmärksamhet och betydliga medel åt experimenter för att utröna, om solens strålande värme kan koncentreras på ett sådant sätt, att det kan användas som mekanisk drifkraft. Sir John Herschels och M. Pouillets väl kända experimenter för att erhålla kunskap om solens strålande värme, ehuru intressanta, äro dock icke tillfredsställande, emedan de hafva afseende allena på låga temperaturer. De visa endast, huru stor vigt af is kan smältas på en gifven tid, eller hvad förhöjning det strålande värmet kan på en viss tid gifva temperaturen af vatten under kokpunkten. Föremålet för mina undersökningar och experimenter har varit att utröna, huru stor den värmeqvantitet är, som utvecklas under de högre temperaturer, hvilka frambringas förmedelst värmestrålarnes sammandragande eller koncentrering på en förminskad yta, och hvilka de bästa medlen äro att tillvägabringa en sådan koncentrering af solens värmestrålar. Äfvenledes har jag detta år konstruerat tre maskiner för drifkrafts erbållande, hvilka jag benämner solmaskiner. En af dessa drifves med ånga, bildad af det koncentrerade strålande värmet, de andra deremot drifvas förmedelst expansionskraften af atmosferisk luft, upphettad direkte af det koncentrerade värmet. Som utrymmet icke medgifver en beskrifning ä dessa solmaskiner och de apparater, jag konstruerat för det strålande värmets koncentrerande och den erforderliga höga temperaturens erhållande, så måste jag inskränka mitt meddelande till den hufvudsakliga delen af ämnet, neml. sjelfva drifkraften. Ang. denna så tår jag i korthet anföra, det mina experimenter visa, att under en sådan temperatur, som fordras för ångmaskiner och kalorikmaskiner, solens verkan på en yta af 10 fots fyrkant förmår afdunsta 489 kubiktum vatten i timmen förmedelst mina omnämda concentreringsapparater. Vigten at detta resultat kan icke öfverskattas, då man tager i betraktande, att en sådan afdunstning tillkännagifver närvaron af en värmeqvantitet, tillräcklig att frambringa en kraft, som kan lyfta 35,000 skålpund en fot högt i minuten, hvilket är något öfver en hästkraft. Som ett ojäfaktigt bevis på solens förmåga att frambringa värme, är det nämda resultatet af högre värde än måhända någon annan fysisk sanning praktiskt bekräftad. Om vi besinna, att medelafståndet från solens centrum till jordens yta är 214 gånger större än solens radius, så finna vi förmedelst talets qvadrering, att en enda qvadratfot af solens yta måste värma 45,984 qvadratfot på vår jord. Med andra ord, på lika yta afgifvrer solen 45,984 gånger mera värme, än jorden emottager. Vi kunna således, på grund af det meravämda praktiska resultatet, med visshet draga den slutsatsen, att en areal af 10 fots fyrkant på solens yta frambringar värme nog att drifva en ångmaskin af45,984 hästkrafter, motsvarande en kolåtgång af mera än 100,000 skålpund hvarje timme. Men denna min beräkning underskattar den ganna värmeqvantiteten, som solen utvecklar. Mer än hälften af värmet förloras under strålarnes passage genom atmosferen och genom koncentreringsinstrumentet. Solens verkliga värmentveckling på den beräknade inskränkta ytan motsvarar följaktlign en förbränning af mera än 200,000 skålpund i timmen! Tanken kan ej fatta intensiteten af ett förbränningsfenomen, som representeras af en sådan utomordentlig konsumtion af kol. Ännu mindre kunna vi göra oss något begrepp angående den brinnande materiens natur och tillräcklighet, då en sådan intensif värme oupphörligen underhålles öfver hela ytan af ett klot, hvars diameter är öfver hundra gånger större än jordens diameter! Men min afsigt är icke att nu förelägga eder mina spekulationer rörande egenskaperna af denna förundransvärda himlakropp; det är allena frågan om tillräckligheten af dess värmande förmåga såsom drifkraft — oaktadt det stora afståndet — och nyttan vi kunna draga af det strålande värmet, som utgör föremålet för detta korta meddelande. Hvad jag anfört angående mina försök och det resultat, de gifvit, bevisar, att utan särdeles stor utsträckning af koncentreringsapparaten tillräcklig kraft kan erhållas för praktiska ändamål. Beräkningar, hvilka jag just nu fullbordat för att exempelvis utröna, huru stor kraft kunde erhållas, om solvärmen vore använd, som nu besvärar hustaken i Philadelphia, tillkännagifva, att öfver 5,000 ångmaskiner, af 20 hästars kraft hvardera, kunde sättas i rörelse. Att den nya drifkraften kan erhållas utan att ockupera nyttig grund, är en af dess många besynnerliga egenskaper. I Smmanhang med frågan om utsträckning kan jag ej afst KCONRNOR