Och på sin afgud sätta lit. Att höja sig i andras fall, Och allt med strömmen låta följa, Det låter — men må döden hölja Hvad aldrig verlden veta skall. Hvad båtar då att mycket låter? Hvad gagnar glitter, prål och flärd. Man Barnverk gerna Barn förlåter, Och blott af Barn består vår verld. ITvad hjelper väl ett präktigt lif? Då allt i döden måste sluta; — Det lönar ej att tårar gjuta, För ett så hastigt tidsfördrif. SEN ERA ER