Dagens Nyheter – 21 oktober 1868, sida 2

2 ONNNESqMS;r-r,R R fu Ä ÄÄ)ÅÄ ÄLL MMMM kallades Rättvisanw sal, och faim der sina förtrogna samlade. Nu först eriifade han sig att Mercedes under den allmänva uppståndelsen blifvit insläppt i bans :sängkammare, dit eljest aldrig någon qvinna fick sätta sin fot. Han tackade Adamas för att denne låtit sällskapet flytta sig ur helgedomen. Han såg Jovelin sysselsatt med att skrifva, hvadan han icke ville störa honom, utan slog sig ned och tog kännedom om innehållet af det bref, som herr Anjorrant skrifvit till herr de Sully i afsigt att upptäcka Marios familj. Detta bref var dateradt några dagar efter Florimonds död, medan herr ÅAnjorrant ännu lefde i okunnighet om Henrik IV:s frånfälle och Sullys onåd; och det hade aldrig kommit fram. Hvad markisen sedan läste var blott er kopia, som abbän bevarat och lemnat till Mario jemte Florimonds ofullbordade skrifvelse. Detta abböns bref eller rättare denna promemoria innehöll en ganska noggrann berättelse om hvad som tilldragit sig vid den:förklädde mannens mord, hvilken berättelse blifvit för herr Anjorrant omtalad af Mercedes och derjemte var genom åtskilliga omständigheter bekräftad. Emellertid sökte man förgäfves i allt detta ett bevis på herr dAlvimars och hans betjents brottslighet. Mördarne hade varit och förblifvit okända. Visserligen voro i promemorian båda troget beskrifna af den mohriska qvinnan; men denna, som zu försäkrade att hon kände igen dem, kuade mycket väl misstaga sig, och hennes anklagelse Var icke nog; man måste ba kraftigare skäl att stödja sin dom på, innan man fällde densamma. Den spanska dolken, med hvilken brottet blifvit begånget, och som jemfördes med det af Lauriane gifna vapnet, var ett starkare bevis. De liknade hvarandra till den grad, att man vid första ögonkastet hade svårt att skilja dem