som händt. Från herr Florimond fick ni mycket sparsamma underrättelser, hvilket hade sin orsak i de vigtiga, hemliga beskickningar, hvari han sändes af sin herre, hertigen af Savojen, till de italienska hofven: Han omtalade för er sina resor, utan att röja, för hvilket ändamål de företogos; ty detta förbjöd honom den politik, han tjenade, och som ni ogillade. I detta sista bref omnämnas flera resor, ehuru han vid dess skrifvande nyss hemkommit; och se här hvad han tillägger: Om ni ej härifrån orhåller underrättelser om mig i höst, så blif icke orolig. Min helsa är förträffiig, och mina enskilda angelägenheter stå deriemte på bästa fot. Datot är myckot tillförlitligt; ty han börjar ja med att säga er: Högtälskade broder! Efter all anledving har ni fått det bref, jag afsände i januari; under loppe; af de sista fem månadernat ... — Jag vet allt der der, jag kan det utantill, Adamas; och dock var jag, då jag år 1611 företog en resa till Italien, för att söka få några underrättelser om min bror, som jag ej på länge hört af, icko i stånd att erhålla någon annan upplysning än den att han aldrig återkommit från en resa till Rom, som han femton månader förut anträdt. Jag begaf mig till Rom; och der sade man mig att mer än två år förflutit sedan man sett honom. Ännu år 1612 fortfor jag att resa; jag färdades genom hela Italien, utan att finna minsta spår af honom, hvilket kom mig att tro det han företagit en längre tur — till Indien eller Orienten, och att han en dag skulle komma tillbaka; men slutligen öfvertygades jag om att han blifvit lömskt mördad af de stråtröfvare, som utgöra en landsplåga för Italien, eller att han förgåtts på hafvet. Han hade icke gjort synnerlig lycka i hertigens af Savojen tjenst, ehuru han deröfver aldrig beklagade sig; och jag tror knappast att