Dagens Nyheter – 17 oktober 1868, sida 1

Allmän afväpning. Några af de större tidningsegarne i Paris ha 1 bolag inköpt ett financielt veckoblad och utgifva det fortfarande. Det har fått en ofantlig spridning och kommer att utöfva ett stort inflytande på statspappersaffärerna, hvilka i Frankrike bedrifvas af hvar man, från den högsta till den 15-sts, emedan i Frankrike nästan alla menniske oc a af nås pooningar hvart år, om de oc: -.ola svälta mången dag, och nästan alla besparingar användas till att köpa statsobligationer. Man kan lätt förstå, att, när denna stora massa får läsa i en tidning att nu blir det krig, eller: nu blir det riktigt allvar med freden! så skall den hasta att göra sig af med sina statsobligationer eller att köpa sig flera. När alla vilja sälja, faller priset; när många vilja köpa, stiger det. Kloka spekulanter kunna förtjena mycket på att beg.gna sig af sådana kastningar i opinionsvinden, och mycket kloka spekulanter åstadkomma sjelfve sådana omkastningar. THl detta slag af spekulanter höra möjligtvis de der tidnivgsherrarne som nu utgifva La Semasne financiere (revy öfver veckans financiella företeelser). Derföre är deticke skäl att sätta fullkomligt förtroende till en uppgift i sednaste numret af den tidningen, derom attfranska kejsaren skulle, genomträngd af känslan utaf den allmänna rörelsens betryck, ha beslutit förnya sitt försök att tillvägabringa en europeisk afväpning. Samma uppgift förekommer i ett bref från Paris till Kölnisehe Zeitung. I detta säges: Spanska revolutionen har omintetgjort Napoleons förhoppning att under ett krig få åtminstone Spanien till buodsförvandt. Prins Napoleon har från sina besök vid de tyska hofven hemfört den öfvertygelsen att Preussen icke fruktar för ett anfall från Frankrike, utan är färdigt att ivlåta sig i striden och förvissadt att Sydtyskland skall följa dess fana, äfvensom att Österrike är alldeles ur stånd att intaga en sådan ställning som kan vara Frankrike gegnelig, än mindre attlemna det verksamt bistånd. Napoleon inser att i följd häraf ett krig skulle blifva en duell mellan de franska och tyska folken ensamma, och en så isolerad strid vill han undvika. Han arbetar derföre nu på ett manifest till Europas folk angående allmän afväpning. Antages förslaget icke af Preussen, men af de andra makterna, så skulle dessa förklara Preussen krig. Och Preussen kan icke antaga förslaget, emedan en afväpning der vill säga detsamma som en total tillintetgörelse af allt försvarsväsende, under det att i de andra staterna på kontineuten, i anseende till deras annorlunda beskaffade system för krigstjeast, afväpning endast betyder att för tillfället nedsätta armåens styrka. — Således skulle kejsarens föregifna fredsmanifest i sjelfva verket vara biott en snara, i hvilken andra makter skulle falla och hvarur de ej skulle kunna reda sig utan att förklara krig mot Preussen, hvilket de nu icke kunna förmås till. Det är visserligen möjligt — och framför allt är det önskvärdt — att dessa uppgifter grunda