Dagens Nyheter – 16 oktober 1868, sida 2

Article Image
Internatiomella sjukvårdskongressen i Gemeve. Angående de beslut, som denna kongress fattat, har man ännu icke hört något anmärkningsvärdt; deremot, skrifver en korrespondent från Bern den 8, förnimmer man genom Journal de Gencve, att den italienska parlamentsledamoten, d:r Palasciano, hvilken redan 1866 uttalade den tanken, att i krig sårado och sjoka militärer skulle anses såsom neutrala, till kongressen inlemnat utkast till revision af 1864 års konkordat. De i detta förslag framlagda ider äro värda stor v pmärksamhet. Kongressmedlemmarnes antal är 20, ej, såsom förr uppgifvits, 50. Sålunda är Baden representeradt af öfverstabsläkaren Steiner, Bäjern af d:r Th. Dompierre, Belgien af bergsrådet Vischer, Danmark af konsul Galiffe, England af kontreamiralen Yelverton, Italien af medicinalrådet Baroffio och fregattkapten Cottran, Hollaod af viceamiral van Harnebeck och legationsrådet Westenberg, Nordtyska förbundet af generallöjtnant v. Röder, öfverstabsläkaren Löffler och sjökapten Köhler, Österrike af stabsläkaren v. Mundy, Ryssland af statsrådet v. Minciaky, Sverige af öfverstelöjtoant Staaff, Wirtemberg af d:r Hahn och stabsläkaren Fichte, och Schweiz af general Dufour, G. Moynier och öfverfältläkaren Lebmann. Om den franska nordpolsexpeditiomem och dess chef, hr Lambert, meddelar Monitören några underrättelser. Hr Lambert som för värvarande befinner sig i Paris, har hållit 102 föreläsningar i Frankrikes förnämsts städer. Mer än 80 komit6er äro sysselsatta at: insamla bidrag. Fartygets utrustning skall nt ofördröjligen begynnas; och det brådskar ocksi dermed, då expeditionen skall afgå i januar månad. Monitören slutar med följande anmärk ning: Den tyska expeditionens hemkomst efter att ha misslyckats, är en ytterligare bor gen för riktigheten af de åsigter, som ligga til grupd för det franska förslaget. Man vet fö öfrigt att detta förslag blifvit understödt af et stort antal kompetente och framstående mär bland hvilka commodore Maury i Förenta Sta terna, amiral Jacquinot och sjelive hr Augus Petermann kunna med stolthet nämnas. Fara na a EES

16 oktober 1868, sida 2

Thumbnail