DE RASKA HERRARAE AF BOIS-DORE, Historisk roman af GEORGE SAND. (Öfversättning af PEHR EDVIN STENFELT.) (Forts. fr. föreg. n:r) Det var en yngling vid tjugu års ålder; hans ansigto var ganska vackert, ehuru redan något förhärjadt till följd af dryckenskap och utsväfningar; blicken utmärkte sig för sin skärpa och fräckhet; munneu vittnade om troltöshet, och då han taiade, förspordes ett gäckandoe, hånfollt uttryck i hans röst. Ehuru liten till växten, var han vig som en apa, och flink i händerna som en gammal van tjuf. I allt som kan kallas ondt var han skicklig och insigtsfull; men när det gällde något nyttigt arbete, dagde han icke alls eller ock ville hun icke duga. Denna person hade, i likhet med alla, som tillbörde hans stånd, några granna trasor, hvarmed han styrde ut sig, då han skulle uppträda. När han nu vivade sig, hade ban ett slags genuesisk kappa, fordrad med rödt tyg, och på hafvudet en af dessa besynnerliga, med tuppfjädrar prydda hattar, hos hvilka man har svårt för att upptäcka någon bestämd form. Ofvanför stöflorna, som hade korta skaft och af hvilka den ena var alldeles för stor och den andra för liten till foten, märkte: ett par strumpor, som en gång varit röda, men nu blifvit i högsta grad urblekta. En väldig helgonbild var fästad på denne vantrogues bröst, en skylt, som väl var ämnad att tjena till skydd mot en anklagelse, hvaraf han ständigt hotades: en anklagelse för gudsförnekelse och trolldom. ? Hans hår var ovanligt långt och ljust till j