Dagens Nyheter – 12 oktober 1868, sida 2

Den gode Sylvain var således denna qväll löjligare än någonsin; men hvilken som helst som kunnat läsa i hans hjerta den sannt faderliga känsla, hvarmed han omfattade sin tilltänkta maka, skalle ha förlåtit honom, om han också dervid funnit sig frestad att göra narr af honom en smula. När Adamas begaf sig till sitt rum, tyckte han sig höra en klädning frasaitrappan. Han sprang genast ned utför denna, men hann icke upp Bellinda, hvilken försvann genom en dörr, eker att nu, såsom ofta, ha åhört de tvänne gamla männens samtal. Adamas visste nog att hon hade fallenhet för spioneri. Dock trodde han sig icke ha hört rätt och nöjde sig med att väl tillstänga alla dörrar; hvarefter äfven han gick ;till hvila. XIX. Man kom till Motte-Seuilly följande dagen kockan nio. Läsaren bar väl icke glömt, att vid den tid, hvarom vi skrifva, middagen serverades klockan tid f. m, och aftonmåltiden klockan 6 e. m. Som vår markis nu var fullt beslutea att sätta sin frieriplan i verket, ansåg han sig denna gång icke böra komma åkande i sin förut omtalade stora, vackra kaross. Han hade, utan alltför många svårigheter, lyckats taga plats på sin utmärkte andalusiske springare Rosindors rygg (äfven namnet Rosindor var hemtadt ur Astea). Detta djur var i i sjelfva verket mycket fogligt och lätt styrdt; men det hade den förtjensten att kunna se vildt ut, rulla ögonen, vidga näsborrarne, samt stegra sig, när, ryttaren genom en viss tryckning med benen gaf tecken dertill. Då markisen anländts till Motte-Sevily och