Dagens Nyheter – 10 oktober 1868, sida 3

hindrar er att verkställa hvad ni tänker och önskar? — Svårigheten att finna ett barn med intagande yttre och goda anlag och som tillika icke har slägtingar, hvilka, sedan jag uppfostrat den lille, komma och återfordra honom af mig; ty att sedan man fästat sig vid en uppväxande yngling, bli beröfvåd honom, när han hunnit tjuga eller tjugufem år, det är... — Den tiden är lång, herr... — Åh nej! tiden går så fort! man märker icke ens huru den förflyter. Du vet, att jag tänkt taga någon fattig ung anförvandt till mig; men alla äldre medlemmar af min familj äro ofördragsamma katoliker och deras barn äro fula, ostyriga och äfven osnygga. — Ja det är verkligen sannt att den yngre grenen af Bouronska ätten icke utmärker sig för någon skönhet. Hos er har allt, hvad familjen eger behagligt i afseende på utseende, hopats, och iogen annan än ni sjelf kan gifva er en arfvinge, som blir er värdig. — Jag sjelf! utbrast Bois-Dor6, hvilken vid detta påstående intogs af häpnad. — Ja, herr markis, jag talar allvarsamt. Eftersom ri redan börjat tröttna vid friheten, eftersom jag för tionde gången hör er säga att ni vill ha en ändring i... — Men, Adamas, du talar om mig, som vore jag en ntsväfvande sälle. Det synes mig likväl att jag, alltsedan den gode konung Herriks död, lefvat här på mitt slott, såsom det anstår en man, nedtyngd af sorg, och en ädling, hvilken känner sin pligt att vara ett föredöme för ortens befolkning. o— Ja visst, ja visst, herr markis, ni kan säga mig hvad ri behagar; min skyldighet är att icko göra några invändningar. Intet behöfver ni tala om för mig alla de kärleksäfventyr, ni haft i de närliggande slotten och parkerna, som