år, på hvilken extra stämma aktieegare skulle erfara bolagets ställning och derefter fatta beslut huru förfaras bör, d. v. s. bestämma huruvida bolaget skulle fortgå eller upplösas, helt och hållet förbises, hvilket insändaren dock ej kan tro vara meningen, utan hoppas för det rättas skull att ofvanstående notis skall befinnas vara ogrundad. Hvad åter sednare delen af ofvanniämnda notis angår, att Bolaget till följd af genomgripande reformer i administrations-väg hädanefter nog skall komma att arbeta med framgång så vore detta önskeligt, men är ingalunda att förmoda. Hrar och en, som tagit reda på de flera dylika fabriker, som inom landet i likhet med Stockholms pudrett-fabrik på sednare åren uppstått, vet mer än väl att de ingenstädes, vare sig att de innehafts af enskilda eller bolag, haft framgång, ja icke en gång utrikes, der de dock bedrifvits i kolosal skala och haft stora kapitaler till sitt förfogande. Der de i ntlandet at kommuner haft icke obetydliga penningemedel sig anslagna, hafva de släpat sig fram; men så snart dessa medel borttagitg, hafva dessa fabriker gått med förlust. Insiändarens och fleres med honom åsigt, grundad på den erfarenheten man får, då man ser och vill se att dylika fabriker ingenstädes inom landet arbetat med framgång, är den att hvad man nedlägger på pudrottfabriker är tacklöst och alldeles bortkastadt. Stockholm den 25 sept. 1868. . Aktie-egare Stockholms Pudrettfabrik. ANGÅEND E STOCKHOLMS SCHACKSÄLLSKAP. Till svar på ett i gårdagens n:r af Dagens Nyheter infördt Medd elande från allmänheten: —) en från några i saken intresserade utgången anhållan till direktionen för Stockholms schacksällskap alt tillkännagifva vilkoren för inträdes vinnande i nämnde siillskap — vill undertecknad här meddela: att om insindarne verkligen, såsom de säga, hafva vetskap om sällskapets tillvaro och äro intresserade icke blott för, utan i saken, de då icke borde vara okunniga om att schackspelet inom Sverige eger en organ i Ny HIlustreradTidnings schackafdelning, hvarest Stockholms schacksällskap, så att säga, officielt inför sina meddelanden; att vilkoren för inträde i ett schacksällskap omöjligen kunna vara andra än de i hvilket sällskap som helst vanliga: anmälan och afgift; alt anmillan äfven till schacksällskapet naturligtvis kan ske muntligen genom hvilken ledamot som helst, på eller utom sällskapets lokal; att under hela örfintna sommar — d. v. s: under tiden närmast före insändarnes anhållan — Ny I. Tidn. i nästan hvarje n:ir, eller så ofta utrymmet det medgaf, innehöll tillkännagifvande om att schacksällskapet under sommaren sammanträdde på Franska Värdshuset måndagar och torsdagar ) och att afgiften för nya ledamöter under denna tid var 3 rdr rmt — hvilket tillkännagifvande i sednaste nir af N. I. T. ändrades derhän, att sällskapets sammankomster för sommaren hafva upphört och att insändarne alltså icke bort vara okunniga om hvar de kunnat erhålla den önskade upplysningen; att Direktionen ännu icke kunnat offentliggöra något om sällskapets verksamhet under instundande höst och vinter, cmedan lokal ännu i dag icke blifvit definitivt bestämd (jag hänvisar emellertid till N. I. T. för nästa lördag) och det ena vilkoret för inträde: årsafgiften, icke heller är bestämd, enär densamma, enligt hyad man har anledning hoppas, hädanefter kan blifva nedsatt ifrån det förra beloppet: 10 rdr rmt — hvilken nedsättning likväl icke tillkommer direktionen, utan sällskapet på dess instundande högtidsdag i oktober; alt slutligen, om insändarne, eftersom de tala om vilkor, hysa den besynnerliga föreställning — hvilken undertecknad mer än en gång enskildt haft tillfälle att tillbakavisa — det för inträde i ett schacksiällskap fordras någon sorts prof — motsvarande andra siällskapers reception — denna föreställning, uppenbarligen måste bero på ett högst besynnerligt missförstånd. J. G. Schultz, Stockholms schacksällskaps sekreterare. ) Ofvanstående svar är skrifvet den 30 sept., hvilket vid läsningen deraf bör ihågkommes. N 4) Samma tillkännagifvande! har också varit stående i sommarhättena af Vägledning för resande