Dagens Nyheter – 6 oktober 1868, sida 1

HavloNchka IHcCUSOCH HINCILSURAN Ooppnades i Bern den 22 och afslutades den 26 sept. Dervid voro representerade: Sverige), Tyskland, England, Frankrike, Italien, Polen, Rumeenien, Ryssland, Spanien, Schweiz, Förenta Staterna och Mexiko. I första dagens möte antogs den resolation mot stående härar och kriget som vi redan meddelat våra läsare. Andra dagen var öfverläggningsämnet: I hvilka förhållanden står den ekonomiska eller sociala frågan till frågan om freden genom friheten? Mötets franska medlemmar hade öfverenskommit om ett förslag till uttalande härom, hvilket mötets centralkomitE upptagit såsom sitt och genom fransmannen Chaudey framlade för församlingen. Förslaget lydde så: Kongressen förklarar: att så länge de europeiska nationernas formation och utveckling befinna sig i sådant tillstånd som för närvarande, iäro de ekonomiskt-sociala intressen som motsvara de trennehufvudformerna af menniskans verksamhet: landtbruket, niäringarne och handeln, folkens vida vigtigaste och mest primitiva intressen; att under nuvarande civilisations-förhållanden det är framförallt nödvändigt vid pröfning af fredsoch krigsfrågan att icke taga hinsyn till regeringarnes eller furstarnes mer eller mindre vexlande eller egoistiska politiska strifvanden, utan blott de stora socialt-ekonomiska intressena; att, i allmänhet taladt, arbetarnes af alla slag hufvudintressen kräfva ett genom friheten betryggadt fredstillstånd och aktning för hvarje slags sjelfstyrelse, samt att endast ett sådant tillstånd kan bringa till målet deras sträfvanden att genom rättvisa mot alla och genom klass-motsättningens utjemnande ernå en ombildning af det nu rådande ekonomiska systemet; — att följaktligen ett krig icke kan godkännas annat in så vida som dess ändamål är försvar af landet, sjelfständigheten och friheten ; att krig otvifvelaktigt är stridarde mot de stora ekonomiska och sociala iutressena, när dethar militarismens eller centralisationens befästande till syftemål eller följd; att, i alla möjliga fall frågan, hurovida den politiska anledning man åberopar såsom grund för ett krig, är tillräckligt stark att uppväga och sätta i rörelse de stora ekonomiska och sociala frågorna, hädanefter icke må få afgöras annat än genom fritt uttryckande af folkets vilja. Flera motförslag framlades. Tyskarne föreslogo genom hr Ladendorf följande resolutioner: Koungressen, erkännande att arbetarnes sträfvan att tillkämpa sig den politiskt-sociala befrielsen är fullkomligt berättigad och nödvändig för folkens frihetsoch freds.utveckling i dess helhet; vidare erkänndnde att cesarismen med deraf följande inre och yttre krig icke kan undanrödjas ? förrän proletariatet ej lingre lemnar materialier ö åt dynastisk och personlig egennytta och tregi8 righet, förklarar kongressen i afseende på den ekonomiska och sociala frågan: : 1) att visserligen de första medlen till sjelfbebefrielse ligga i verkligt demokratiska grundlagar och andra lagar, synnerligen i allmän och lika valrätt, i fullständig press-, föreningsoch mötes-frihet, men att . . 2) dessa medel ieke äro tillräckliga att npphifva de nuvarande grundfelen i det sociala tillståndet, ej heller utgöra en garanti för åstadkommandet af jemnlikhet i den ekonomiska intellektuella verlden ; att derföre . 3) den annalkande politiska rörelsen tillika måste vara cen väsendtligen social, omfattande medborgarens — d. v. 8. menniskans — alla rättigheter; slutligen förklarar kongressen, t 4) att det icke är dess uppgift att framställa bestämda förtlag eller fatta bestämda beslut öfver huru det ofvan anförda skall på bästa sätt ske; den anser det blott . . 5) i fredens och frihetens intresse för nödigt att den sistnämnda, såsom personlighetens sjelfbestämmande, äfven bör vara hörnstenen för allas gociala välfärd. . Då hr Ladendorf muntligen utvecklade grunderna för sin motion, sade han bland annat: Det gemensamma målet såväl för arbetsklassen som för fredsoch frihetsligan är undanrödjandet af cwsarismen, som isynnerhet existerar för arbetarne — blodoch jern-cesarismen såväl som kapitalets caesarism. Dessa båda slag af cresarism hafva 5 nu slutit förbund för att undertrycka hvarje sträfvan efter friare utveckling. . Ryssen Bakunin (här välbekant sedan han 3 hitkom för den polska expeditionen till Litthauen) förklarade, att han skulle ha instämt 3 i sist anförda förslag, om icke ordet jemnjä likhet hade fattats deri! Talaren önskade arfsrättens afskaffande såsom grunddrag i den nya rörelsen, ty endast derigenom kan fullkomlig jemnlikhet ernås. (I det referat som ligger för oss förekommer icke det för ut omtalade yttrandet angående barnens uppfostran genom staten, men yrkandet derå följer nödvändigt af yrkandet å jemnlikhet. AKT LT 1 ANAR AAA KT ST VAR Bonn? EE är a ge ENN ) Beklagligen var Sverige särdeles olyckligt representeradt. Vi ha nemligen icke i de utförliga protokoller och referater från mötet, hvilka man sändt oss, funnit någon annan svensk deltagare yen uppgifven in en öfverste Munck, om hvilken berättas att han uppstigit i tribunen för att uppläsa ett anförande eller hålla ett tal med ledning a anteckningar, men icke kunnat göra hvarken det