DE RASHA HERRARNE AF BOIS-DORE, Historisk roman af GEORGE SAND. (Öfversättning af PEHR EDVIN STENFELT.) (Forts. fr. föreg. n:r) VIII. Man samspråkade ännu en stund i all endrägt. Herr de Beuvre bad dAlvimar icke låta skrämma sig af hans visade brutalitet och egensinnighet, utan återkomma snart med BoisDor6, som brukade äta middag på Motte-Seuilly alla söndagar. Sedan gaf3z tillkänna att herr markisens ekipage väntade. Det var en väldig, stor och tung kaross herr de Bois-Dor6 bestod sig. Den drogs af fyra hästar, mot hvilka intet annat kunde anumärkas än att de möjligen voro för feta, ett fel som för öfrigt tillhörde nästan alla, menniskor och djur, som lydde under den gode herr Sylvains spira. Det respektabla åkdonet, bestämdt att trotsa både farbara och icke farbara vägar, var af en soliditet, som tycktes vittna om att det väl tålde hvarje prof; och man kuade vara säker om att icke göra sig alltför illa, i händelse af en stjelpning, ty den rikliga stoppningen innantill var härför en borgen. kdonet var för öfrigt ganska vackert. Det pryddes af gyllene lås och åtskilliga ornamenter. I hvart och ett af detta rullande citadells fyra hörn, förmärktes en hel arsenal, bestående af pistoler och värjor, samt äfven krut och kulor, så att man der kunde utstå en belägring. Två betjonter till häst, hvilka buro facklor,